"Den som är mest dum i huvudet kommer att klara det"

Att köra en endurotävling i över 15 timmar, majoriteten av dem på natten och under tuffa förhållanden låter sannerligen som en rejäl prövning. Det är också utmaningen i det som lockar Oskar Bjäremo, Fredrik Igelström och Christian Rosendahl från Västervik. I helgen ger trion sig på Novemberkåsan.

Oskar Bjäremo och Christian Rosendahl är redo för Novemberkåsan.

Oskar Bjäremo och Christian Rosendahl är redo för Novemberkåsan.

Foto: Jonathan Åhman

Enduro2023-11-16 07:00

– Det är den psykiska och fysiska utmaningen som lockar. Jag gillar att testa vad kroppen klarar av, säger Oskar Bjäremo.

– Ger man sig på något sånt här så lär man sig mycket om sig själv, säger Christian Rosendahl.

Novemberkåsan är en klassisk endurotävling som i år körs i närområdet, då Vimmerby MS för sjätte gången i historien står som värd för vad som bland utövarna är den mest prestigefyllda tävlingen. Gotland Grand National är större sett till utövare men "Kåsans" tuffa omständigheter placerar den högre.

– Ja, inom endurosporten är Kåsan det största, eller värsta du kan göra, säger Christian Rosendahl.

– Pratar du med någon som inte är så insatt i sporten frågar de ofta om Gotland och Novemberkåsan, många tror faktiskt att det till och med är samma tävling. Gotland är mer av ett långlopp, fortsätter han.

Av de tre killarna har endast Fredrik gett sig på Kåsan tidigare. Det var 2019 och då bröt han sedan orken tagit slut under natten. Ingen skam i det, de allra flesta som startar slutför inte tävlingen.

– Man brukar säga att ungefär en fjärdedel går i mål. I år är vi 180 startande så målsättningen är väl att 40 slutför, berättar Christian.

Med detta i åtanke är grabbarnas absolut första målsättning är glasklar.

– Det är att ta sig i mål, det är det man ser framför sig nu, att man klarat det, säger Oskar.

– Vi har nog goda förutsättningar allihop men det är mycket som ska klaffa, man ska ha koll på hur länge lyset räcker, ha ordentliga reservdelar och så vidare, säger Christian.

– Ja, fastnar man ordentligt samtidigt som tiden rinner iväg kan det bli stressigt, flikar Oskar in, och hänvisar till att åkarna har en så kallad respit-tid att förhålla sig till, det får med andra ord inte ta hur lång tid som helst innan tävlingsledningen, så att säga, drar repet.

Tävlingen består av tre varv, där ett varv utgörs av fyra specialsträckor, där sträcka ett körs två gånger. De tävlande kör sträckorna ett varv på dagen och två nattetid. Totalt räknar man med någonstans mellan 15 och 20 timmar på cykeln med start på lördag morgon.

– Det har flutit på bra med träningen både vad gäller åkning men också annan träning. Sen kommer det vara knäckande både psykiskt och fysiskt. Det är lite så att den som är mest dum i huvudet tar sig i mål, skrattar Oskar.

De tävlande ger sig av i block om tre och de tre lokala förmågorna startar inom en kvart från varandra. Och även om åkarna och deras prestationer såklart står i fokus går det inte att komma ifrån att det krävs ordentligt med understöd för att genomföra en Novemberkåsa. Det är en familjeoperation.

– Man behöver hjälp, det går inte annars. Efter dagsetappen har du drygt två timmar på dig att duscha, äta och vila och då behöver du folk runt dig som hjälper dig att få ordning på cykeln, reservdelar, se till att du får i dig mat och allt. Sen på natten när du är trött behöver du förmodligen hjälp med någon som kan tänka åt dig, säger Christian.

– Alla tycker att det är kul, det är en laginsats, säger Oskar.

Hur det gick för Oskar, Fredrik och Christian kan du läsa om i VT i början på nästa vecka.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!