Först ut att ta sig an gästande BK June var Flax, och det började helt okej med en 3–2-ledning efter första serien. Sen vände det. June kom in i ett stim med strike efter strike på varenda bana, och vrålade ut sin glädje så att det nästintill hördes hem till Jönköping. 3–2 hade vänts till 4–6.
– Vi hade lite otur i första, för det kunde lika gärna ha blivit 5–0 till oss där och då kanske det hade sett annorlunda ut, sa Bengt Carlsson som tillhörde en av de bättre i Flax.
I tredje gjorde June 5–0 på Flax, vilket innebar att matchen stod 4–11 och redan var avgjord. Sista serien spelades mest av under tysthet och slutresultatet blev 6–14. Det ska dock tilläggas att det endast skilde tolv poäng i kägelpoängen (6 469–6 481).
– Vi spelade alldeles för ojämnt. Här hemma ska vi ju vara oslagbara, men ibland har man en dålig dag och det hade vi. Sen märktes det att vi saknade ett par gubbar, sa Bengt och syftade på Martin Käll, Per Nilsson och Tony Wigander.
BK Domino hade däremot fullt manskap på plats och satte högsta fart från början.
– Vi hade pratat om innan att det var viktigt med en bra start och att vi skulle skrika och härja så att inte June skulle få utrymme. Vi hade bra koll hela matchen tycker jag, sa Andreas Andersson som var poängbäst i Domino med 933 på fyra serier.
– På hemmabanan har jag självförtroende. Det var skönt att studsa tillbaka från förra helgen. Hela laget fungerade bra och vi var sex man över 800 poäng.
Nu väntar ett serieuppehåll på två veckor innan Höganäs kommer på besök till Västerviks bowlinghall.