Först ut var 20-årige Anna Dahl som lämnade Västervik Basket 2014 för att studera på basketgymnasiet i Huskvarna.
Året efter valde Gustav Johansson och Moa Jakobsson att lämna Westerviks IBK för att studera på innebandygymnasiet i Huskvarna.
För drygt två år sedan gick flyttlasset för Samuel Algman Folkesson när han lämnade Westerviks IBK för innebandygymnasiet i Växjö.
Anna har hela tiden ingått i Wetterbygdens seniorlag som inför den här säsongen debuterade i Svenska Basketligan.
WIBK-trion har under tiden på gymnasiet fått känna på spel i Svenska Superligan på herr- respektive damsidan. I dagsläget har alla tre en plats i Jönköpings IK:s och Växjö Vipers ligatrupper.
Varför valde ni att flytta och börja på idrottsgymnasium?– Jag spelar basket och det fanns inget lag här som jag kunde spela vidare i. Jag visste redan när jag började högstadiet att jag måste flytta om jag ville fortsätta spela. Jönköping kändes bäst, svarar Anna Dahl.
– Jag flyttade på grund av att det inte fanns jättebra innebandy här. Jag hade mycket vänner i Jönköping då och det var ganska enkelt att det föll på Jönköping, svarar Moa Jakobsson.
– Eftersom jag spelade med 99:orna i WIBK och när alla de flyttade så försökte jag göra samma resa. Nu blev det Växjö istället eftersom två tidigare lagkompisar bodde där, men de flyttade hem, säger Samuel Algman Folkesson.
– Det fanns inte samma utvecklingsmöjligheter i WIBK som det finns på ett idrottsgymnasium. I Västervik är det svårt att kombinera sport och studier på samma sätt, säger Gustav Johansson.
Vad hade ni för vision och drömmar när ni flyttade?– Det var en nystartad klubb när jag började och då sade de att de hade som mål att gå upp i högsta ligan. Mitt mål var att vara med på den resan. Sedan dag ett är mitt största mål att få spela i seniorlandslaget, svarar Anna.
– Jag ville spela så högst upp som möjligt, svarar Moa.
– Att få spela i Svenska Superligan och landslaget är de största målen. Sedan har man delmål på vägen, svarar Samuel.
– Det vore kul att få spela i landslaget, menar Gustav.
Kvartetten anser att flytta var det enda alternativet om de skulle kunna utvecklas och satsa på sin sport.
– Förmodligen hade vi slutat om vi hade varit kvar eftersom allt läggs ner i Västervik, menar Moa.
Anna, Moa och Gustav har klarat av sina tre år på idrottsgymnasiet medan Samuel har en termin kvar. Med facit i hand är det ingen av dem som ångrar att lämnade tryggheten och flyttade. Det var tre lärorik år.
– Jag trivs jättebra i Jönköping som det är nu och har inga planer på att flytta tillbaka. Jag tycker det var rätt beslut, säger Gustav.
– Det var det bästa jag kunde ha gjort, menar Samuel.
– Man lärde sig att tvätta och laga mat som man inte gjorde när man bodde hemma. Jag fick ta en del ansvar jämfört med när man bodde hemma och fick allt serverat, säger Gustav.
– Man har utvecklats både som innebandyspelare och person, säger Samuel.
– Det är verkligen ett stort steg och ett minne för livet. Jag har inte bara fått nya vänner på innebandyplanen, utan även utanför. Det har varit en stor utveckling, säger Moa.
– Framförallt första året på gymnasiet utvecklas man jättemycket personlighetsmässigt. Sedan blir man självklart mycket bättre på sin idrott, säger Anna.
Alla fyra är överens till de som går på högstadiet och funderar på att söka idrottsgymnasium att man ska ta chansen.
– Man ska testa på det till en början för man kan alltid flytta hem om man inte trivs, men verkligen ge det chansen. Det har varit riktigt roligt den här resan som jag har varit med om, säger Gustav.
– Det är verkligen värt det. Jag ångar det inte en sekund och har aldrig gjort det, säger Moa.
– Sedan ska man söka flera olika skolor. Jag åkte till en skola och tyckte den var bäst. Man ska åka runt och kolla läget, menar Anna.
Hur ser ni på era respektive säsonger så här långt?– Det har gått rätt bra under inledningen trots turbulens med ekonomin i början av säsongen, svarar Gustav
– Jag försöker få så mycket speltid som möjligt och det har gått helt okej när jag har kommit in, svarar Samuel.
– Det har gått väldigt bra för oss. Vi har tagit tre poäng mer redan jämfört med vad vi gjorde på hela förra säsongen. Det har gått bra för min del och jag har svarat för min bästa säsong i Jönköping hittills, säger Moa.
– Med tanke på att vi är nykomlingar så har det gått som man kan förvänta sig. Vi ligger på slutspelsplats för tillfället. För min egen del så stukade jag foten efter första matchen och blev borta i sju veckor. Efter det har det handlat om att komma tillbaka med något slags självförtroende så att jag kan ta en plats. Det har varit rätt kämpigt och jag har inte kunnat prestera som jag vill ännu, säger Anna.
Det blev ingen längre julledighet för tre av dem, men alla hann vara i Västervik några dagar i samband med julen.
Gustav och Jönköping spelade redan på annandagen när det blev seger mot Helsingborg med 3–2 efter förlängning sedan Gustav svarat för kvitteringen till 2–2.
Anna och Samuel var i farten under torsdagskvällen med Wetterbygden respektive Växjö. För Moa blir det ett lite längre matchuppehåll eftersom Jönköping inte spelar förrän den 12 januari.