Vårrusiga pensionärer i farten

Ett 60-tal pensionärer en vanlig torsdagsmorgon. Läge för att lösa korsord? Glöm det. VT var på plats när årets veteranorientering drog igång i Gamleby.

89-åriga Irmgard Dietzel (mitten) anlände med gott humör.

89-åriga Irmgard Dietzel (mitten) anlände med gott humör.

Foto: Anders Steiner

Sport2012-03-30 00:00

Veteranorienteringen är en tradition som har blivit populärare för varje år. Till årets start, som Gamleby OK arrangerade i Hedaskogarna, var det rekordstort deltagarantal.

Ett 60-tal orienteringssugna pensionärer var på plats och redo för att bege sig ut i skogen i jakt på kontroller och de snabbaste vägarna framåt i terrängen.

- Jag minns när vi startade det här, då var det kanske 20-25 som kom till start, så det är jätttekul att det har växt. Nu kommer vi köra varje torsdag framöver, berättar Hans-Åke Christiansson från Gamleby OK.

Hur det går för var och en ute i skogen är långt ifrån viktigast. I fokus här: kamratskapet. Alla hälsar på alla och skämtar gott med varandra innan start.

Äldst av alla på plats var 89-åriga Irmgard Dietzel från Ankarsrums OK. Hon har - hör och häpna - gjort över 2 000 orienteringstävlingar. Och håller fortfarande igång. Snacka om stålkvinna.

- Jag började orientera 1948, så det var ju ett tag sen, säger hon och fortsätter:

- I dag blir det korta banan (1,8 kilometer) för min del. Det märks i kroppen att jag inte är 25 år längre. Jag ska göra mitt bästa och det blir trevligt med fika efteråt, just umgänget med alla andra här är härligt.

Förutom våra lokala klubbar, fanns även orienterare från Målilla, Vimmerby, Hultsfred, Åtvidaberg, Rimforsa och Björkfors.

Från Vimmerby kom 76-årige Bengt Lönn. Han började med sporten 1951 i Mariannelund, men har sedan 50 år tillbaka representerat Vimmerby OK. Bengt visar sig vara en riktig krigare.

- 1971 ramlade jag bland ljungbuskar och under dessa var en sten där jag slog i knäet, benet stod ut 90 grader. Jag fixade det på sjukhuset, men efter några år började det kännas sådär igen. Så för ett och ett halvt år sedan fick jag ett helt nytt knä, men det hindrar mig inte, nu går det bra att orientera, säger Bengt.

- Tjusningen är att det aldrig går att förutsäga hur det ska gå. Banorna är alltid olika och det kommer hela tiden nya problem att lösa.

Med en minuts mellanrum startar deltagarna. Tre olika klasser finns: korta, mellan och långa banan. Västerviks OK:s Staffan Skobe glömde först kompassen. De flesta värmer upp ordentligt. Alla trivs.

Först i mål av alla kom Monica Ekholm från Björkfors. Detta i hennes första start bland pensionärerna, hon är nämligen nybliven sådan.

- Det gick bra i dag, banan var lite lättare än jag trodde, säger Monica och tar en klunk vatten.

- Min make sa att de här veteranträffarna är så himla roliga, så jag testade. Jag kommer definitivt att komma tillbaka.

Bildspel
Kolla in Anders Steiners bildspel från orienteringen på www.vt.se
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!