Patrik Karlkvist hade inget annat för sig den där aprildagen för två år sen när Västerviksäventyret började. Den då 19-årige forwarden anmälde sig till agentbyrån Mirca Sports hockeycamp i Stockholm.
Med totalt 29 koggar vann Patrik Karlkvist Västerviks IK:s Koggliga 2013/2014.
– Kul att ta hem den, jag har faktiskt haft koll på den, säger den 21-årige forwarden.
Patrik Karlkvist hade inget annat för sig den där aprildagen för två år sen när Västerviksäventyret började. Den då 19-årige forwarden anmälde sig till agentbyrån Mirca Sports hockeycamp i Stockholm. På läktaren satt Västerviks IK:s tränare Mattias Karlin och gillade vad han såg.
" Patrik är en irrationell spelare som är avig. Det finns mycket kreativitet i honom och jag tror det kommer bli bra", sa Karlin när han hade fått kontraktet påskrivet av Södertäljes J20-spelare.
Och bra blev det.
Målsättningen var att inte göra bort sig i sin första hela säsong i division I. 55 poäng vittnar om att målet uppfylldes, med råge.
– Jag visste inte alls mycket om VIK och kände ingen i laget sen tidigare. Det var nervöst och jag undrade hur det skulle gå och vad de skulle tycka om mig. Men alla killar i laget är roliga, det är bra stämning och många håller på samma fotbollslag (Liverpool). Så det var jättelätt att komma in i laget och jag har trivts riktigt bra ända från början. Det, plus att jag har fått stort förtroende från tränaren, har nog bidragit massor till att det har gått så bra, säger Patrik som började sin karriär när han var nio år, vilket är ganska sent inom ishockeyn.
Jag höll på med en massa andra sporter, bland annat innebandy, så jag hade ändå lite touch med klubban. När jag bestämde mig för hockeyn fick jag träna extra med en tränare för att jag låg efter de andra. Efter tre år var jag ikapp och det fanns inget roligare än att göra mål.
Under sin första säsong med VIK blev det 28 mål på 42 matcher, totalt 55 poäng.
– Helt sjukt egentligen nu när jag tänker tillbaka. Då körde jag bara på och hade ju "Georga" (Emil Georgsson) och Hedblad (Joacim) med mig i kedjan, så poängen bara trillade in.
Efter sin första hela division I-säsong hade Karlkvist gjort ett ordentligt avtryck i E-serien. Inför den gångna säsongen visste alla vem han var och ingen back skulle våga släppa den 105 kilo tunga forwarden med blicken.
Försäsongen vittnade om en ännu bättre Karlkvist som bland annat lekte med "världens bästa hockeylag", Vita Hästen, när han dundrade in tre poäng i 5–1-segern på hemmaplan.
– Sen när säsongen drog igång fick jag en taskig start. Självförtroendet gick ner lite och jag tänkte att om jag lyckades göra 40 poäng så skulle det vara okej.
Efter ett tag försvann den dåliga känslan all världens väg och Karlkvist började tuffa på som X2000 i sina bästa stunder, och hade inga planer på att stanna. Dock drog Tingsryd i nödbromsen och poängskörden stannade vid 77, vilket han för närvarande är näst bäst på i hela division I bakom Nyköpings Niklas Bröms.
– Men jag hade lätt bytt bort 20 av mina poäng mot att få spela i Allettan. Playoffmatcherna har varit de roligaste på hela säsongen.
Tror du att ni hade gått till playoff om ni hade spelat i Allettan?
– Nej, förmodligen inte med tanke på alla skador vi har drabbats av. Men vi har ändå en jäkla förmåga att komma ihop som lag när vi får skador och slår ur underläge. Fler kliver fram och tar ansvar.
Under tiden i Västervik har han skaffat sig många fans. Han blev exempelvis nyligen utsedd till säsongens bästa VIK-spelare av rödblåa fans.
Men Patriks största fans är ändå hans föräldrar. Från hemmet i Trosa har de åkt till varenda match, hemma som borta, under hela säsongen. Det är 50 mil fram och tillbaka mellan Trosa och Västervik.
– De är galna, haha. De har alltid funnits där och har hejat och stöttat, och gett mig både bra och dåliga råd. Jag höjer mig när de är och tittar eftersom jag vill prestera bra framför dem. Mamma och pappa älskar allt med Västervik, både klubben, staden och människorna.
Patriks kontrakt med VIK har gått ut och vad som händer framöver är osäkert.
– Tankarna går ju uppåt eftersom jag vill spela så högt upp som möjligt. Får jag chansen kommer jag att ta den.
Har någon allsvensk klubb hört av sig?
– Ja, flera allsvenska lag har visat intresse, men det lutar inte åt något speciellt än så länge. Ska jag lämna VIK vill jag ju veta att jag kommer att få spela, berättar Karlkvist som har utvecklats mycket under sina två år i Västervik.
– Ja, det är stor skillnad. I början dribblade jag för mycket, spelade svårare och sköt på allt. Nu har jag blivit bättre defensivt, jag tacklar mer, är inte lika målkåt och spelar mognare. Jag har tittat mycket på Hedblad som har en liknande spelstil som jag. Han och "Georga" har ju snackat med mig hela tiden eftersom vi spelade i samma kedja. Englund (Joakim) har gett mig många råd också, och de andra äldre killarna som Ola Svanberg, och "Ragge" (Ragnar Karlsson) förra året.
Ännu en lyckad säsong är över för Patrik, som dessutom vann VT-sportens koggliga med totalt 29 koggar, sex stycken mer än tvåan Emil Georgsson.
– Jag har faktiskt haft koll på den. I början var det tajt med Hedblad innan han skadade sig, och sen har "Georga" skuggat. Det var kul att ta hem den.
Var som blir hem för poängkungen med det fruktade handledsskottet återstår att se.
Malin Belfrage
malin.belfrage@vt.se 0490-666 94
På läktaren satt Västerviks IK:s tränare Mattias Karlin och gillade vad han såg." Patrik är en irrationell spelare som är avig. Det finns mycket kreativitet i honom och jag tror det kommer bli bra", sa Karlin när han hade fått kontraktet påskrivet av Södertäljes J20-spelare.
Och bra blev det.
Målsättningen var att inte göra bort sig i sin första hela säsong i division I. 55 poäng vittnar om att målet uppfylldes, med råge.
– Jag visste inte alls mycket om VIK och kände ingen i laget sen tidigare. Det var nervöst och jag undrade hur det skulle gå och vad de skulle tycka om mig. Men alla killar i laget är roliga, det är bra stämning och många håller på samma fotbollslag (Liverpool). Så det var jättelätt att komma in i laget och jag har trivts riktigt bra ända från början. Det, plus att jag har fått stort förtroende från tränaren, har nog bidragit massor till att det har gått så bra, säger Patrik som började sin karriär när han var nio år, vilket är ganska sent inom ishockeyn.
– Jag höll på med en massa andra sporter, bland annat innebandy, så jag hade ändå lite touch med klubban. När jag bestämde mig för hockeyn fick jag träna extra med en tränare för att jag låg efter de andra. Efter tre år var jag ikapp och det fanns inget roligare än att göra mål.
Under sin första säsong med VIK blev det 28 mål på 42 matcher, totalt 55 poäng.
– Helt sjukt egentligen nu när jag tänker tillbaka. Då körde jag bara på och hade ju "Georga" (Emil Georgsson) och Hedblad (Joacim) med mig i kedjan, så poängen bara trillade in.
Efter sin första hela division I-säsong hade Karlkvist gjort ett ordentligt avtryck i E-serien. Inför den gångna säsongen visste alla vem han var och ingen back skulle våga släppa den 105 kilo tunga forwarden med blicken.
Försäsongen vittnade om en ännu bättre Karlkvist som bland annat lekte med "världens bästa hockeylag", Vita Hästen, när han dundrade in tre poäng i 5–1-segern på hemmaplan.
– Sen när säsongen drog igång fick jag en taskig start. Självförtroendet gick ner lite och jag tänkte att om jag lyckades göra 40 poäng så skulle det vara okej.
Efter ett tag försvann den dåliga känslan all världens väg och Karlkvist började tuffa på som X2000 i sina bästa stunder, och hade inga planer på att stanna. Dock drog Tingsryd i nödbromsen och poängskörden stannade vid 77, vilket han för närvarande är näst bäst på i hela division I bakom Nyköpings Niklas Bröms.
– Men jag hade lätt bytt bort 20 av mina poäng mot att få spela i Allettan. Playoffmatcherna har varit de roligaste på hela säsongen.
Tror du att ni hade gått till playoff om ni hade spelat i Allettan?
– Nej, förmodligen inte med tanke på alla skador vi har drabbats av. Men vi har ändå en jäkla förmåga att komma ihop som lag när vi får skador och slår ur underläge. Fler kliver fram och tar ansvar.
Under tiden i Västervik har han skaffat sig många fans. Han blev exempelvis nyligen utsedd till säsongens bästa VIK-spelare av rödblåa fans.
Men Patriks största fans är ändå hans föräldrar. Från hemmet i Trosa har de åkt till varenda match, hemma som borta, under hela säsongen. Det är 50 mil fram och tillbaka mellan Trosa och Västervik.
– De är galna, haha. De har alltid funnits där och har hejat och stöttat, och gett mig både bra och dåliga råd. Jag höjer mig när de är och tittar eftersom jag vill prestera bra framför dem. Mamma och pappa älskar allt med Västervik, både klubben, staden och människorna.
Patriks kontrakt med VIK har gått ut och vad som händer framöver är osäkert.
– Tankarna går ju uppåt eftersom jag vill spela så högt upp som möjligt. Får jag chansen kommer jag att ta den.
Har någon allsvensk klubb hört av sig?
– Ja, flera allsvenska lag har visat intresse, men det lutar inte åt något speciellt än så länge. Ska jag lämna VIK vill jag ju veta att jag kommer att få spela, berättar Karlkvist som har utvecklats mycket under sina två år i Västervik.
– Ja, det är stor skillnad. I början dribblade jag för mycket, spelade svårare och sköt på allt. Nu har jag blivit bättre defensivt, jag tacklar mer, är inte lika målkåt och spelar mognare. Jag har tittat mycket på Hedblad som har en liknande spelstil som jag. Han och "Georga" har ju snackat med mig hela tiden eftersom vi spelade i samma kedja. Englund (Joakim) har gett mig många råd också, och de andra äldre killarna som Ola Svanberg, och "Ragge" (Ragnar Karlsson) förra året.
Ännu en lyckad säsong är över för Patrik, som dessutom vann VT-sportens koggliga med totalt 29 koggar, sex stycken mer än tvåan Emil Georgsson.
– Jag har faktiskt haft koll på den. I början var det tajt med Hedblad innan han skadade sig, och sen har "Georga" skuggat. Det var kul att ta hem den.
Var som blir hem för poängkungen med det fruktade handledsskottet återstår att se.
