Trafikverkets utredning föreslår en typ av viltstängsel som kallas faunastängsel. Det innebär att det är mindre storlek på maskorna på den del som är närmast marken. Syftet med detta är förstås att hindra även mindre djur från att ta sig ut på vägen.
– Det stoppar mindre djur som utter, grävling och räv, men även vuxna katter och harar, säger Kristina Rundcrantz på Trafikverket.
När det gäller just katter, påpekar hon dock att detta är under förutsättning att katten inte först klättrar upp en bit på stängslet, för då kan den krypa ut där maskorna är större.
Men förhoppningsvis ska det nya stängslet göra att det blir betydligt färre katter som blir påkörda.
Enligt Stefan Berg på Trafikverket ska det nya stängslet även stoppa vildsvin från att ta sig ut på vägen. Den nedersta delen av stängslet grävs ner i marken, så att inte grisarna kan lyfta upp det med trynet och krypa ut.
Statistik för antalet viltolyckor Hermanstorp–länsgränsen, från 2010 fram till och med september 2019, visar att 52 procent av olyckorna var med rådjur, 19 procent med dovhjort, 13 procent med vildsvin och lika många med älg, tre procent med kronhjort och resterande – upp till en procent vardera – med utter, örn och lodjur.
Men många viltolyckor syns aldrig i statistiken, eftersom det bara är vissa djurslag som man behöver anmäla till polisen att man har kört på: utter, björn, varg, järv, lodjur, älg, hjort, rådjur, vildsvin, mufflonfår och örn.