Nu har Sofia inte tid för tennis

Det är med stor förtjusning som Sofia minns tillbaka på den aktiva karriären. Hon har inga större problem att komma ihåg framgångarna.
- Hur många SM-guld jag har som junior vet jag faktiskt inte, men jag vann alla gångerna jag ställde upp. Dessutom blev jag nordisk mästare i lag och singel, berättar Sofia Alenius.
Dessutom deltog hon i junior-EM vid ett tillfälle, även om hon blev utslagen i första omgången så gjorde hon en bra match. Den segern som hon rankar allra högst var när hon vann en tävling i Gävle, där fanns hela svenska eliten på plats utom de som tävlade internationellt.
- Det var min bästa tävling i karriären. Sedan deltog jag i många inbjudningstävlingar där bara de åtta bästa i landet fick delta.
När Sofia slutade nian stod hon i valet och kvalet om hon skulle satsa heltid på tennisen eller bo kvar i Västervik.
Varför valde du att stanna kvar i Västervik?
- Skolan har alltid varit viktig för mig och det var bra på hemmaplan. Per Lager hade också precis börjat som tränare i WTK, så jag fann ingen anledning att flytta, svarar Sofia.

Även om Sofia valde att bli kvar i Västervik hade hon fortfarande höga mål att bli bra i sin sport, men efter något år på gymnasiet insåg Sofia det krävdes en ordentlig satsning för att lyckas.
I samband med detta började Sofia trappa ner på tränandet och matchandet, men hon spelade fortfarande.
Efter gymnasiet åkte Sofia till Las Vegas för att studera på universitet. Tanken var att hon skulle studera i fyra år, men hon var tillbaka redan efter ett år.
- Samtidigt som jag lärde mig språket och fick ut en del av tennisen, så trivdes jag inte speciellt bra. Jag längtade hem.
När Sofia återvände till Sverige väntade studier i Lund och fortfarande fanns det plats för tennisen. Hon spelade i deras elitlag under två år. Matcherna var inte så viktiga, hon fortsatte mest för att få träffa kompisar.
När studierna i Lund var över väntade utbildning i Umeå och våren 2005 tog hon sin läkarexamen.

Nu är Sofia mammaledig för att ta hand om Agnes, som föddes i höstas, och en pratglad treåring som heter David.
- Jag har en AT-tjänst på Västerviks sjukhus efter min mammaledighet, jag har inte bestämt mig för vad jag ska inrikta mig på.
Att flytta tillbaka till Västervik efter studierna var inget svårt beslut för Sofia och familjen. Västervik är en bra stad för småbarn att växa upp i och dessutom finns mor- och farföräldrarna på nära håll.
Var det värt att satsa all den tid du gjorde på tennisen?
- Det är ett speciellt liv att vara elitidrottare som barn, men jag ville inget hellre. Det finns både för- och nackdelar att satsa så mycket som jag gjorde, men jag har fått uppleva mycket.
Sofia har sedan hon slutade inte haft kontakt med sin sport, varken klubbkompisar eller motståndare. Däremot hade hon under några år kontakt med en del kamrater från tiden i Las Vegas, men den ebbade ut till slut.
Något sug efter att spela matcher har inte Sofia, men däremot skulle hon kunna tänka sig att träna tennis några gånger i veckan.
- I dagsläget är det svårt att kombinera med två små barn som kräver sin tid, konstaterar Sofia Alenius.

Nu har Sofia inte tid för tennis

När Sofia Alenius från Västervik var junior satsade hon all sin lediga tid på tennisen. Det var en framgångsrik satsning eftersom hon skördade stora framgångar. Numera lever Sofia ett fartfyllt familjeliv och någon kontakt med tennisen har inte hon längre.