Hockeysonen hemma på besök
Niklas Eriksson började spela ishockey i VIK. Men det var i Leksand han blev känd. Nu spelar Västerviks hockeyson i Italien.
OS-guld men nu i Italien. Även om guldet är det största blickar hockeyspelaren Niklas Eriksson inte bara bakåt.
Foto:
Men trots att OS-guldet vid tiden var det största som hänt svensk hockey, är det ett bland tre stora minnen för Niklas Eriksson. Han talar lika varmt om kampen under 2002 års kvalserie mot AIK som innebar att Leksand gick upp till Elitserien igen och om SM-finalerna 1989 när Leksand mötte Djurgården. Leksand förlorade då med 3-1 i matcher, men det alstrade starka minnen för en 20-årig Niklas Eriksson.
Vad ska du göra i sommar?
Under några somrar har vi rest i Italien och Frankrike. Den här sommaren försöker vi mest ta det lugnt. Jag har följt Fotbolls VM. Jag såg finalen i söndags och har aldrig varit så nervös. Jag vet inte varför. Vilken match! De är grymt skickliga. Men det var ett tragiskt slut med Zidane. Jag följer också Tour De France och cyklar mycket själv.
Sedan förra året spelar du i Italienska Brunico. Hur är det att spela där?
Brunico ligger i nordöstra delen av Italien. Landskapet Sydtyrolen tillhörde en gång i tiden Österrike. Allt, är den stora skillnaden. Organisationsmässigt och spelmässigt. De flesta lagen har 1-2 femmor som är bra. Milan är ett lag som har fler duktiga spelare. Jag har spelat mycket i Brunico och har haft roligt. Till den kommande säsongen har vi en ny svensk tränare, Rolf Nilsson. Jag har pratat med honom och det ska bli kul.
Vad är den största skillnaden mellan att leva i Italien och i Sverige?
Det är en tvåspråkig del av landet och arkitekturen ser ut som en blandning av alpstil och italiensk stil. Det är weissbier de dricker i Brunico. Kynnet är väldigt olikt det svenska. Men det är inte typiskt italienskt. Det är inte så mycket lagar och regler. Det är skönt.
Brunico kom näst sist. Vad har du för förväntningar på den kommande säsongen?
Lite högre. Vi började den förra säsongen bra. Men vi fick problem, bland annat åkte en svensk back hem. Det är skillnad i resurser bland lagen, men en semifinal vore stort.
Du vann OS-guld 1994. Hur kändes det att se laget som tog guld vid OS i Turin?
Vi var inte där och tittade. Det är en bit till Turin. Men vi såg matcherna och i laget hade vi en kanadensare. Skönt att sätta dit dem också. Det var bra att den här generationen äntligen fick vinna.
Vad tycker du om det mer öppna spelet i NHL som infördes under förra säsongen?
Helt rätt! Jag trodde att nu tar stjärnor som Jaromir Jagr över. Men det var lagmaskinerna som gick långt ? Carolina och Buffalo. Folk älskar hockey i Kanada och det är från NHL utvecklingen kommer. Aldrig Sverige eller Tjeckien.
Du draftades 1989 av Philadelphia Flyers, men åkte aldrig över och spelade. Varför inte?
Det var lite förfrågningar, men det var annorlunda då. Reglerna har ändrats. Om reglerna hade varit som det är nu hade det kanske sett annorlunda ut. Men det är inget jag grämt mig över.
Hur känner du inför Västervik?
Jag slås av hur vackert det är ? de gamla kvarteren och Gränsö. Det tänkte man aldrig på förr. Jag har släkt kvar, men flyttade härifrån när jag var 17. Och jag kommer nog inte att flytta tillbaka.
Även om Niklas Eriksson under säsongerna bor i Italien är det i Leksand hemmet är. Idag är Niklas Eriksson 37 år och har en diger meritlista att visa upp. Och högst däruppe återfinns såklart OS-guldet från 1994. Ett år till med spel blir det i Brunico. Och även om det gått sådär för laget kom Eriksson tvåa i den interna poängligan.
Så jobbar vi med nyheter