VT träffar Tomas Lind i VIK:s kansli i Tjusthallen. Vi anländer tio minuter för sent. Men det gör inget för Tomas del.
- Jag har ändå haft fullt upp med planering. Och nyligen ringde Jason Beckett och ville att jag skulle fixa en kiropraktor åt honom i dag. Det högg till i hans rygg när han var ute och gick med hunden, det är bara att hoppas att det inte är något allvarligt, säger Lind innan vi slår oss ner.
Att Lind har mycket att stå i är uppenbart. Bara under vårt knappt 30 minuter långa samtal plingar telefonen till tre gånger. Arbetet med att forma en trupp pågår ständigt och tankarna på nästa säsongs lagbygge finns redan i Linds tankar.
- Fast vi ligger inte riktigt i fas än eftersom vi inte vet om vi spelar i ettan eller tvåan, vilken serie det blir avgör mycket hur attraktiva vi är för spelarna.
Hur går det till rent konkret när ett lag ska byggas?
- Jag pratar med tränaren och han får berätta vilka spelare från den nuvarande truppen som är viktigast att behålla. Sedan kan han ge förslag på spelartyper som behövs fås in. Då är det upp till mig att sondera marknaden och se vad som finns tillgängligt. Det är oerhört viktigt att scouta på rätt sätt och kolla vad spelaren har för attityd, så det är inte alls ovanligt att jag hör med spelarens tidigare arbetsgivare och lagkamrater.
Tomas berättar att han har gjort ett par - med facit i hand - dåliga värvningar. Något namn vill han inte gå ut med, men han avslöjar gärna en spelare han är riktigt nöjd med.
- Från årets trupp kan jag lyfta fram Björn Keller. En spelare som har allt och som dessutom är riktigt bra att ha att göra med.
Tomas Lind kom - passande nog - till Västervik som 13-åring 1971, samma år som VIK bildades. Han föddes i Sundsvall, växte upp i Härnösand och mellanlandade i Flen innan dess.
Sin egen hockeykarriär började på allvar i just VIK som pojklagsspelare. A-lagsdebuten skedde redan som 16-åring och han spelade till han var 27 år, då han lade av på grund av bristande motivation.
Minnena från tiden som forward är många.
- Det var roliga tider när vi spelade på uterinken, jag minns att vi ibland fick ta fram snöskyfflarna får att kunna se pucken, det hade sin tjusning, säger Tomas.
- Ett härligt minne var säsongen innan vi fick ishallen 1984 då vi gick upp till dåvarande division II. Vi hade många duktiga spelare som bland annat Johan Wiström och Bertil Berggren och var uppe i hallen jämt, på den tiden fanns ju inte internet och såna grejer.
Året innan Tomas lade skridskorna på hyllan fick han spela tillsammans med en junior som sedan skulle bli riktigt bra - Niklas Eriksson.
- Han såg man ju inte skymten av sedan dess, säger Lind som dock är bombsäker på vem som är VIK:s störste talang genom tiderna hittills:
- Jag har sett Niklas Eriksson och Mikael von der Geest, men Erik Spjut var något extra, det var synd att det gick som det gick för honom.
Efter att Tomas slutade spela ishockey tog han ett sabbatsår.
- Men sedan tjatade Stefan "Stisse" Jakobsson på mig att jag skulle bli ungdomstränare. Jag tog över årskullen från 1981, med spelare som Jacob Sundell och Rickard Johansson, och det blev mitt första uppdrag förutom spelare i VIK.
På den vägen är det. Efter det har Tomas Lind varit både assisterande tränare och huvudtränare i A-laget i olika omgångar innan han sedan tre år tillbaka är sportchef.
- Det var oroligt i klubben då, många spelare lämnade, så jag tog på mig uppgiften. Det är mycket att stå i, men jag skulle inte göra det om jag inte tyckte att det roligt. Och så brinner jag för ishockey.
Det var ett tag osäkert om Lind skulle fortsätta som sportchef i VIK med tanke på att han har ett heltidsjobb och att sportchefsrollen tar mycket tid och energi.
- Men jag kommer nu att få ta mig extra tid att ägna mig åt VIK, det var ett måste. Och att klubben verkligen satsar och vill upp till division I igen, annars hade jag inte fortsatt.
Kan du tänka dig att bli tränare igen eller är det sportchef som gäller?
- Tränarrollen känner jag mig färdig med. Som det känns nu är det rollen som sportchef jag vill satsa på.
Att hitta rätt spelare är inte det lättaste. Spelarmarknaden är en djungel. Och alla dessa agenter kan ställa till det ibland.
- Jag har säkert kontakt med ett tjugotal olika agenter hela tiden och alla påstår så klart att just deras spelare är bäst. Vissa bygger man upp en bra kontakt med och vissa orkar man knappt prata med.
- En gång var jag nära att bli blåst. En agent krävde att en spelare skulle få 20 000 kronor netto i månaden, men jag tackade nej efter att ha kollat upp spelaren i fråga. Det slutade med att ingen klubb alls ville ha honom och att han reade ut sig själv.
Hur många spelare totalt har du kontakt med innan en trupp är helt spikad inför en säsong?
- Förutom laget som blir är det nog 30-40 spelare. Det är många, men det är mycket som ska falla på plats för varje enskild spelare med jobb och så vidare.
VIK har nu spelat en match i kvalserien till division I. Det blev seger borta mot Hammarö med 6-3 och därmed en bra start i jakten på avancemang. Men det väntar sju nervösa matcher till för laget och Tomas Lind som ska avgöra VIK:s öde den här säsongen.
- Jag var inte på plats i Hammarö, så då är det rätt lugnt. Men när jag sitter på läktaren och kollar, då är det värre.
- Går vi inte upp till ettan den här säsongen blir det en ny satsning igen, men givetvis tar jag mer än gärna klivet upp redan i år. Blir det derbymatcher mot Vimmerby kommer det 2 000 personer till Tjusthallen, det är jag övertygad om.