En enda lååång saga om ÅFF&
Mitt barnbarn Gustav (fyller 19 månader i morgon) bor närmare stallet än fotbollsplanen, men jag ska göra allt vad jag kan för att han ska ?hitta rätt? när det är dags att välja. Han bör vara en färdig fotbollsspelare strax efter år 2020, det behöver inte vara på Råsunda i Solna, det går lika bra på Kopparvallen i Åtvidaberg. Det är nämligen om den planen och om Åtvidabergs FF (ÅFF) som resten av den här krönikan ska handla.
Mats Samuelsson, journalist i Sundbyberg men uppvuxen i Linköping, har nämligen gett ut boken ?Hjältarna?. Ett utmärkt reportage om gladfotboll, historien om folkhemmets sista hjältar, reportaget om ÅFF. Det är här Einar Leoo och Erik Gertsson kommer in i handlingen. ÅFF hade randiga tröjor på den tiden. Klubbhuset på Kopparvallen brann ner många år senare, men lagfotot jag tänker på finns kvar. Det hänger på väggen i det nya klubbhuset, både Einar och Erik är med, och där finns också Nils ?Massa? Johansson. Är det någon IFK-are i Västervik som inte minns honom?
Detta ÅFF-lag gick upp i Allsvenskan genom att spela 2?2 mot Sandvikens IF på Kopparvallen 10 juni 1951. Det sattes nytt publikrekord med 4803 betalande. SJ satte in billighetsresor från bland annat Västervik. Då var jag bara åtta år, men tio år senare bodde jag granne med Arne Hodin i Sandviken. Han spelade högerinner i Sandvikens IF på Kopparavallen 10 juni 1951. Resten är en enda lång saga om ÅFF. Jag är så gammal så jag vet vad jag pratar om, och det jag inte vet det avslöjar Mats Samuelsson i boken. Visste Ni att till och med Hasse Jeppsson var på gång till ÅFF?
.
När man läser en bra bok dyker det upp namn i olika ?huvudroller?. När jag läser ?Hjältarna? dyker det upp 100-tals namn som jag dessutom känner i verkligheten. Fotbollsspelare och fotbollsledare som jag sett ute på planen, som jag träffat i omklädningsrummen, som jag kunnat ta på. Det är det som gör den här boken så intressant. Lasse Spjut till exempel. Han, som nästan varje dag står och stretchar mot en trafikskylt intill Båtmansgränd i Västervik, var kung i Åtvidaberg på den tiden. Värvarkung med stort V. Visste Ni att han värvade 83 (!) spelare till ÅFF?
Jag har varit journalist på VT sedan 1965. Jag har allt träffat en och annan ÅFF-are. Några har fastnat lite extra, och då menar jag inte superstjärnorna som i många år fyllde halva svenska landslaget. Jag tänker på Margareta Johansson som fortfarande bjuder på ett leende på kansliet, på bröderna Sven och Göte Björkman som jag träffar då och då, och naturligtvis på Berndt Söderström som numera är stamgäst på Ekhagen.
Men mest av alla är det Benno Magnusson. Jag värvade ju honom till Jenny BK i slutet på 80-talet. Det står spaltmeter om honom i boken. Köp, läs, och skratta. Storebror Roger gjorde det inte ens Benno kunde ute på högerkanten. Ni som aldrig såg honom vet heller inte vad Ni gick miste om. När vänsterbacken Bosse Ohlsson snurrades upp av Garrincha på Kopparvallen 1966 hade han den här kommentaren efter matchen: ?Han snurrade upp en gubbe, Roger fyra på raken.?
Benno hade, och har, en så kallad dödspolare, Ralf Edström. Sveriges kanske bästa forward alla kategorier. Benno och Ralf hade mycket hyss för sig under tiden i Åtvidaberg. Jag har fått veta en hel del under åren, men historien om studierna på Ljungstedtska skolan i Linköping var en nyhet.
Lasse Spjut låg naturligtvis bakom värvningen av Conny Torstensson. Det står mycket om Conny i boken, en del är så stort att man måste läsa det minst två gånger. Det var Conny som gjorde tre mål mot självaste Bayern München i Europacupen på Kopparvallen 3 oktober 1973.Tyskarna hade vunnit med 3?1 på hemmaplan, ÅFF ledde med 3?0, Wallinder missade öppet mål, Bayern reducerade till 3?1,det blev förlängning, och till sist straffar. Eftersom ?Knalin? hade burits ut på bår, och Wallinder darrade, så fick ?Teskedsgubben? Leif ?Kaggen? Franzén slå den avgörande straffen. Stolpe ut! Det skrevs fotbollshistoria på Kopparvallen denna kväll med två Tjustspelare i laget.
Det finns bara ett enda korrekturfel i boken. Det står att ?Kaggen? kom från VAIF. Ni vet att det ska vara VAIS. Där Lasse Spjut då var tränare.
ÅFF vann Allsvenskan både 1972 och 1973, tog hem Svenska Cupen två gånger, slog ut Chelsea ur Europacupen, och skakade alltså om Bayern Munchen på Kopparvallen. På den tiden var det trångt på vägen mellan Åtvidaberg och Västervik. Det var många som ville se ?Julle?, ?Knalin?, ?Söla?, Kent Karlsson, Roland Sandberg, ?Puskas?, bröderna Augustsson, Uffe Blomberg, Janne Olsson. Listan kan göras hur lång som helst.
Håll med om att ÅFF under några år hade en knivvass anfallstrio. Benno slog inläggen, Ralf nickade ner bollen, Roland Sandberg gjorde målen. Suveränt ute på planen, suveränt återgivet i boken. ?Han blev sedan tränare för mindre klubbar som Jenny BK, VFF och Gårda BK? står det om Benno i boken. OK, ÅFF var bra, men hur gick det när VFF och ÅFF möttes i division III på Bökensved 1989?
De lyckade värvningarna av Conny Torstensson och ?Kaggen? Franzén gjorde att Lasse Spjut fick upp ögonen för Tjustfotbollen. Göran E Karlsson, Göran Johansson och Kalle Engquist hade fina framgångar, Johnny Andersson och, Leif Schenell, finns fotograferade i boken, och Daniel Johansson, och Arsim Gashi är också omnämnda. Nu väntar vi bara på Daniel Lundqvist.
Sagan om ÅFF är inte bara en fotbollsberättelse. Boken handlar också om ett samhälles utveckling, om näringsliv, politik och ekonomi. Om det svenska folkhemmets uppgång och fall.
?En omtumlande historia som bara måste berättas?, skriver Mats Samuelsson i förordet.
Så rätt han har. Boken, som ges ut på Sportförlaget, måste Ni läsa.
Höstglöden är både lättskött och tålig, och är varken känslig för torr luft eller torr jord. Den tillhör familjen Crassulaceae.
KRÖNIKAN
Så jobbar vi med nyheter