Drömmer om Frankrike
Det blev ett abrupt slut på Niklas Erikssons karriär i Leksands IF.Efter 17 säsonger i dalaklubben meddelade sportchefen Anders "Masken" Carlsson att Niklas inte ingick i Leksands elitseriesatsning.
Besök i hemstaden. Niklas Eriksson på Stora Torget vid sitt årliga besök i Västervik. Efter 17 säsonger Leksand väntar nu nya utmaningar, eventuellt blir det en fortsättning i Frankrike. FOTO: ANDERS LILJEGREN
Foto:
- Nu har jag fått lite distans till det inträffade, men en besvikelse kommer alltid att finnas kvar, säger Niklas Eriksson när VT fick en pratstund med honom under ett besök i barndomsstaden och föräldrahemmet den senaste helgen.
När Niklas gick upp till "Maskens" kontor i Leksands Isstadion var han ganska säker på att han skulle få ett nytt kontrakt. Nu när det inte blev så var det med tunga steg och lite chockad han gick därifrån.
- Jag hade förstått att jag hade haft svårt att ta en plats om klubben hade värvat fyra-fem riktigt bra forwards, men nu känns det inte så.
Hur har reaktionerna varit efter beskedet att du inte fick nytt kontrakt?
- De har varit rörande, jag har fått brev och telefonsamtal både från supportrar och spelare. Det känns hedrande och det har hjälpt en del i den största besvikelsen.
Att Niklas har varit en populär spelare bevisas av att han har fått brev från personer som han aldrig har hört talas om. De har verkligen uppskattat det han har gjort för Leksand.
Det finns dock en liten tagg kvar i Niklas hjärta, för han hade sett fram emot att få spela i den nya arenan som ska stå klar till hösten.
- Det kommer att bli många roligare matcher i den nya arenan och jag hade sett fram emot att få vara med i dessa.
Vad ska du göra nu?
- Det är ett nytt vägskäl för mig och familjen. Om jag ska fortsätta spela ishockey blir det utomlands, familjen lockas av att flytta till Frankrike under ett eller två år. Det känns som nu eller aldrig om vi ska flytta utomlands.
Blir det ingen karriär utomlands så lägger Niklas skridskorna på hyllan. Det är inte aktuellt med någon fortsättning på lägre nivå i Sverige.
Niklas har flera tankar på vad han ska göra om spelarkarriären är över. Ett erbjudande han har fått från Leksand är att hjälpa till med B-juniorerna. Han kan också tänka sig att sätta sig på skolbänken och läsa till lärare.
Att hjälpa spelarna med deras fortbildning tycker Niklas klubbarna måste bli bättre på. I dag har elitspelarna det ganska förspänt. Det finns en del tid för att studera vid sidan om ishockeyn.
Under sina första sju år i Leksand jobbade Niklas, men sedan han kom tillbaka efter sejouren i Helsingfors har han bara spelat ishockey.
- Det är ett val jag har gjort och det har varit en ruskig förmån att kunna få umgås med familjen på dagtid.
Dina största ögonblick i karriären?
- Sportsligt är det OS-guldet 1994 och SM-finalen 1989 då Leksand hade ett ungt lag, jag var en av fem juniorer.
Niklas minns också tillbaka på matcherna mot Brynäs och Djurgården. Att spela i Globen var som att spela på hemmaplan med tanke på det stora stöd som Leksand har i Stockholm.
- Känslomässigt är det matcherna mot AIK i kvalserien 2002. Jag fick ståpäls när vi kom in för uppvärmning och det nästan bara var Leksandsfans i ett fullt Globen.
Från mitten av 1990-talet och framåt hade Niklas sin bästa tid i karriären. Han tillägnar den kanadensiske tränaren Wayne Fleming en stor av del framgången.
Wayne valde att satsa på de spelare han trodde på och där ingick Niklas. Dessutom var Wayne oerhört proffsig i allt han gjorde och enligt Niklas lade han grunden till de framgångar som Leksand hade under senare delen av 90-talet då laget tillhörde topplagen i elitserien.
De senaste åren har varit upp och ner i dalaklubben, en anledningarna enligt Niklas är att klubben har bytt ut alldeles för många spelare inför varje säsong. Det har varit svårt att få någon kontinuitet i det hela.
- Det måste finnas en stomme, det gör det lättare för de nya spelarna att komma in i föreningen. Givetvis ska det finnas utländska spelare i truppen, men det ska vara sådana som spetsar till laget.
Dina tyngsta ögonblick i karriären?
- Båda gångerna som Leksand åkte ur elitserien samt när vi blev utslagna i SM-kvartsfinalen mot Modo 1994 efter att ha vunnit elitserien. Då hade Leksand ett riktigt bra lag.
Niklas lämnade Västervik hösten 1986, då hade han ingen tanke på att han skulle bli kvar i Leksand så länge. Han var mest glad att få flytta till Leksand eftersom klubben alltid har varit hans favoritgäng sedan barnsben.
En gång om året brukar han besöka sin barndomsstad för att hälsa på släkten och av alla kompisar är det bara Tomas Rydqvist som han fortfarande har kontakt med.
- Det är alltid himla kul att komma hem, för Västervik är fortfarande hemma för mig. Nu förstår man vilken fin sommarstad Västervik är och det är fantastiskt fint ute på Gränsö, konstaterar Niklas Eriksson.
I och med att Niklas inte fick nytt kontrakt med Leksand så slipper hans föräldrar att våndas över vilket lag de ska hålla på när Mora och Leksand möts i elitserien eftersom Niklas bror Markus spelar i Mora. Nu blir det nog Mora som får alla sympatier av mamma och pappa Eriksson.
Niklas ErikssonÅlder: 36 år.
Familj: Fru och två barn.
Klubbar i karriären: Västerviks IK, Leksands IF, IFK Helsingfors.
Meriter: OS-guld, SM-silver, VM-silver som junior.
Landskamper: 45 A, 37 B, 29 i junior- och pojklandslaget.
Säsonger i Leksand: 17, över 700 A-lagsmatcher, flest i klubbens historia.
Familj: Fru och två barn.
Klubbar i karriären: Västerviks IK, Leksands IF, IFK Helsingfors.
Meriter: OS-guld, SM-silver, VM-silver som junior.
Landskamper: 45 A, 37 B, 29 i junior- och pojklandslaget.
Säsonger i Leksand: 17, över 700 A-lagsmatcher, flest i klubbens historia.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!