Britt-Marie Johansson, 50 år, Gertrud Gustafsson, 52 år, och Stina Ege, 50 år. Där har ni namnen på kvinnorna som har svarat för en bedrift de kan vara stolta över. De har klarat av tjejklassikern.
- Det har varit fantastiskt roligt att göra det här. Just att vi har träffat så mycket folk med samma intresse och att alla får genomföra loppen utifrån sina egna förutsättningar, säger Stina.
Eller okej, Britt-Marie har inte riktigt klarat det. Faktum är att hon har sprungit fem kilometer för långt - hur konstigt det än låter. Det gjorde hon i Lidingöloppet i september 2010. Hon ska dock springa sträckan på tio kilometer i år, och därmed officiellt klara tjejklassikern.
I helgen som var fullföljde de Vansbro tjejsim över en kilometer. Den sista pusselbiten var alltså på plats i projektet. En avslutning som var både lätt - och svår.
- Rent fysiskt var det inte jobbigt, men det var himla trångt där vi simmade, det blev nästan som gyttjebrottning, säger Stina Ege och ler.
- Det var lite kul. Vi åkte bil i totalt 85 mil för att simma i en halvtimme, säger Gertrud Gustafsson och ler ännu bredare.
Låt oss spola tillbaka bandet ett stycke. Alla tre har en gedigen träningsbakgrund bakom sig.
Men hur uppkom idén om att göra tjejklassikern? Stina har svaret.
- Jag har varit sugen på att göra det en längre tid. Sedan hade jag Gertrud som personlig bankman och vi skulle ut och ta ett glas vin efter en bra affär. Då berättade jag om mina planer och hon hakade på direkt, säger hon.
- Jag har själv aldrig tänkt tanken innan på att göra tjejklassikern, säger Gertrud.
Lite senare hängde även Britt-Marie Johansson på tåget.
- Det lät som en rolig grej att göra det här tillsammans, dessutom hade jag funderat på det tidigare, säger Britt-Marie.
Sagt och gjort. Här är de nu. De är rörande överens om vad som var jobbigast: skidåkningen.
- Men det var samtidigt roligast, säger Britt-Marie och får medhåll från sina väninnor.
Stina Ege trivdes allra bäst under Kristinaloppet i Norberg.
- Det var en så liten stad och det kändes som att alla som var där just då skulle åka loppet. En rolig upplevelse.
Tvivlade ni någon gång på att ni skulle klara tjejklassikern?
- Aldrig. Det var så roligt hela tiden och att sluta fanns inte på kartan, svarar alla tre.
Den vältränade trion passar också på att lansera en idé om framtiden:
- Ett triathlonlopp i Västervik vore kul. Förutsättningarna för att genomföra det borde finnas.