Det var en tisdag i september, klockan var runt 11 på förmiddagen när bilarna rullade in.
– Den Cadillacen som kom ser jag väldigt sällan i Sverige. Sen var det en tolvsitsig Mercedes minibuss,.
Ut ur bilarna klev vad Adam beskriver som ett gäng araber och några svenskar klädda i kostym.
– Det var en mycket speciell aura på dem och man såg klockorna från långt håll, säger Adam Mehmeti.
– Deras chaufför ville beställa mat på Mocca men när han insåg att de inte hade just den maträtten sprang han tillbaka till bilen och de åkte igen.
Kvar satt Adam och funderade på vilka det där kan ha varit.
– Av någon anledning gjorde jag direkt en fotbollskoppling. Jag åkte hem och grävde på Instagram och ganska fort hittade jag honom.
En av herrarna med arabiskt ursprung var Sami Al Jaber, en av frontfigurerna i den Saudiarabiska fotbollen och framgångsrik affärsman. Al Jaber gjorde under sin aktiva karriär över 150 landskamper för Saudiarabien och är än idag involverad i Al Hilal, klubben som i somras värvade bland andra superstjärnan Neymar.
– Vad gjorde han här, i Västervik?, frågade sig Adam.
Adam tog på sig sin tröja från Al Hilals rival Al Nassr, med Ronaldo på ryggen – ett smart drag, skulle det visa sig – och gav sig ut för att leta efter de mystiska männen.
– Jag letade i stan och på Gränsö. När jag åkte förbi Slottsholmen för femte gången såg jag Mercedes-bussen. Då fick jag lite pirr i magen.
Adam klev in, köpte en dricka och väntade. I flera timmar.
– Det kändes hopplöst men jag gick ut och tittade så bilen var kvar vid flera tillfällen.
– Sen kom det ett gäng arabisktalande människor till receptionen och då tändes hoppet.
Från baksidan av Slottsholmen kom han sen. Sami Al Jaber.
– När han gick förbi frågade jag honom, på engelska, om han var Sami Al Jaber. Han gick fram, la armen runt min axel och sa: "du vet väl att det där är vår rivals matchtröja?".
– Men det var på ett hjärtligt sätt. Han var nog både glad och förvånad över att se en matchtröja från en saudisk klubb i Västervik.
Duon pratade i en stund om fotboll, om Cristiano Ronaldo och livet. Sedan kom en kompis til Al Jaber som visade sig prata svenska.
– Om det var hans kusin eller vän vet jag inte men det var han som tagit Sami till Sverige. Jag tog bild med Sami och pratade nästan en timma med hans kompis.
Vad var din plan med allt det här detektivarbetet?
– Det ligger i min natur att ta kontakt med spännande människor. Jag hade ingen plan mer än att jag var nyfiken och ville veta vad de gjorde här.
Fick du någon klarhet i det?
– Ja, lite, men han var väldigt hemlighetsfull. Det han berättade var att det handlade om affärer och att de varit i både Balkan och norra Europa den senaste tiden.
Efter pratstunden blev Adam medbjuden till sällskapets bord för middag.
– Jag sa "jag kommer snart" och gick in i ett angränsande rum för att samla mig. Vid det här laget upplevde jag mig inte som ett fan längde utan tycker vi hade fått bra kontakt. Samtidigt kunde jag inte skaka av mig känslan av att tränga mig på...
Den känslan gjorde att Adam aldrig gick bort till bordet.
– Det ångrar jag än idag. Stöter jag på dem här i Västervik igen vet jag att jag inte behöver vara nervös.
Mötet har gjort avtryck på Adam.
– Verkligen. Jag har stora planer och mål och många framgångssagor börjar med att man stöter på stora människor och ansluter sig till deras nätverk.
Håller du utkik efter bilarna fortfarande?
– Haha, jag håller ett öga öppet, ja.