"Flickan i regnet" gjorde ny succéfilm

Filmen "Nattens ljus" hade premiär på annandag jul. Den gjorde succé. Och det var "Västervikstösen" Marianne Bengtssons förtjänst. Allt, enligt VT.

20 december 2009 10:11
Nattens ljus var Marianne Bengtssons sjätte film. Filmen blev inte bara en konstnärlig framgång. Den ledde in hennes liv på en helt ny stig. Den förde henne ända in i Vita husets maktfyllda sällskapssalonger, in till presidenter och toppolitiker i Washington.

 

Hon hade några år tidigare inlett en lika ovanlig som märklig filmkarriär. Hon saknade all form av teaterutbildning när hon 1955 fick sin första filmroll.

 

I början av 1950-talet hade Marianne Bengtsson lämnat Västervik och flyttat till släktingar i Bromma. Hon pluggade vid Hushållstekniska realskolan i Stockholm och hade inga som helst drömmar om att bli filmstjärna. Hon hade mer jordnära planer. Hon hade tänkt sig en framtid som "barnträdgårdslärarinna" när allt hände.

 

En veckotidning hade utlyst en tävling där man sökte nya unga filmtalanger, bland annat till Alf Kjellins kommande debutfilm, "Flickan i regnet". Marianne anmälde sig och fick till sin stora överraskning rollen. Sedan gick allt väldigt fort; mellan 1955 och 1959 gjorde hon åtta filmer.

 

"Nattens ljus" - var vid sidan av "Flickan i regnet" - hennes kanske mest kända film och hennes största roll. Hon spelade en flicka från landet som kom till den stora staden utan att vandra vilse… Hon fick, med vänlighet och godhet, de mest omöjliga att beträda den rätta vägen. Hon lyckades förvandla alla nattens oväntade händelser till en "skimrande saga". Präktigt, så det förslår, med andra ord.

 

Rollistan var imponerande. Lars Ekborg, Birger Malmsten och Gunnar Björnstrand var några av hennes motspelare. Lars-Eric Kjellgren regisserade. VT öste beröm över Marianne Bengtssons insats. Och det var inte av "lokalpatriotiska" skäl som VT:s recensent föll för hennes lilla lantsortsflicka, betonas i tidningen.

 

"Förmodligen skulle ingen annan svensk filmaktris som hon kunna fylla upp denna roll med så mycken värme, känslighet och poetisk utstrålning, med så mycken daggfrisk ungdomlig lyrism, som den hon förtrollar med. Hon är helt betagande, denna filmens lilla Maria Pettersson, och den skira rollskapelse hon presterar är ett stycke magi som ger "Nattens ljus" huvuddelen av dess charm."

 

Filmen väckte även uppmärksamhet utanför landets gränser, inte minst vid filmfestivalen i Venedig. Hon fick lysande recensioner och tidningen Expressens Alf Montan sparade inte heller på superlativen. Så här skrev han den 3 september 1958 från festivalen i Italien:

 

"Vem blir tredje världsstjärnan efter Greta Garbo och Ingrid Bergman? Inte Mai Zetterling eller Hollywoodfilmens svenskor Ingrid Stevens och May Britt utan Marianne Bengtsson, 21 år och svensk films nya gåva till världen."

 

Men Marianne Bengtsson valde en annan väg, som vi redan antytt. Hon drog sig undan rampljuset och livet i kamerablixtarnas sken. Hon valde att bli hemmafru. Vid filmfestivalen i Venedig hade hon mött den italienske journalisten Marino de Medici. 1959 gifte de sig. Marianne Bengtsson blev signora de Medici och flyttade med maken till Washington 1960 där Marino blev utrikeskorrespondent för flera stora tidningar.

 

Det blev många spännande år i USA där Marianne Bengtsson fick se många av de stora elefanterna dansa. Hon blev presenterad för flera amerikanska presidenter. Lyndon B Johnson med fru, Lady Bird, räknade hon bland sina personliga vänner. 1981 tog äktenskapet slut och hon återvände till Västervik. Marianne de Medici gick bort den 30 april 2005. Hon blev 68 år gammal.

 

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!