Sexkontrakt dålig idé

5 februari 2013 06:22

I dag ligger massor av människor i Sverige med varandra utan att först ha fått ett uttryckligt muntligt eller skriftligt samtycke. Det är inget problem. Sexualiteten är nämligen inte alltid verbal, rationell och logiskt resonerande. Tvärtom präglas den ofta av kropp, instinkt, åtrå och förälskelse.

Därför vore det svårt att skriva om lagen så att brottet våldtäkt bygger på uteblivet samtycke. Flera partier och feministiska organisationer har krävt en sådan samtyckeslagstiftning. En statlig utredning (SOU 2010:71) ville införa det nya, samtyckesbaserade brottet ”sexuellt övergrepp” för handlingar som inte är våldtäkt, men samtidigt behålla dagens våldtäktsbegrepp, som bygger på tvång.

Regeringen går inte på utredningens linje. I sitt förslag till skärpt sexualbrottslagstiftning för man inte in något samtyckesbaserat brott, utan vidgar kriterierna för vad som ska bedömas som våldtäkt. Utöver de uppenbara våldtäkterna, när någon med våld eller hot tvingas till sex, är det också våldtäkt om någon utnyttjar att en person befinner sig i en ”särskilt utsatt situation”. Det är ett vidare begrepp än ”hjälplöst tillstånd”, som är formuleringen i nuvarande lag.

Men trots att regeringen vill skärpa lagstiftningen kritiseras den för att inte införa krav om samtycke.

Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt, får Sverige att framstå som barbariskt när hon säger att det i dag är tillåtet att ha sex med en person trots att man vet att hon inte vill.

Det är en bedräglig beskrivning. Om en man vill ha sex med en kvinna som tydligt visar att hon inte vill så måste han för att driva igenom sin vilja få henne att ändra sig (vilket är lagligt) eller tvinga henne – vilket är våldtäkt. Det är inte fritt fram att ha sex med någon mot personens vilja, bara för att vi inte har en lag baserad på samtycke.

Våldtäktsbrott är nästan alltid svåra att bevisa, eftersom det ofta står ord mot ord och sällan finns några vittnen. Våldtäktsbrott utifrån en samtyckeslag skulle bli ännu svårare bevismässigt – särskilt som samtyckesförespråkarna aldrig har konkretiserat hur samtycket ska uttryckas.

Utgår man från hur verkligheten ser ut, där erotisk samvaro sällan föregås av uttryckligt muntligt eller skriftligt samtycke, blir det ett olyckligt fokus på brottsoffret. Försvaret skulle pressa henne på om hon började kyssa den misstänkte, om hon själv tog av sig tröjan och så vidare, eftersom detta kan tolkas som pusselbitar i ett samtycke.

Formaliserar man i stället kravet på samtycke, så att det ska finnas ett uttryckligt muntligt eller till och med skriftligt medgivande till sex, så avförtrollar man hela sexualiteten. Då tvingar man den att bli just så verbal, rationell och logiskt resonerande som den inte är. Det är både naivt och sexualfientligt.

Dessutom öppnar skriftliga samtyckeskontrakt för allvarliga våldtäkter. Den som har skrivit under kan ju inte ångra sig.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!