Sommaren 2016 var priset för en liter konventionell mjölk nere på historiskt låga två kronor och 32 öre. Sedan dess har en rad höjningar gjorts och hårt prövade mjölkbönder har sakta kunnat börja återhämta sig ekonomiskt.
Då kommer nästa motgång: från och med den 1 januari 2018 är det sämre betalt för mjölken igen.
För de bönder som är med i nystartade "Arlagården plus", ett program för egenkontroll, blir sänkningen 24 öre litern. Runt 75 procent av Arlas mjölkproducenter är med där. För övriga leverantörer blir sänkningen 34 öre.
Även om priset har höjts flera gånger innan den här sänkningen, har det aldrig varit särskilt högt, tycker mjölkbonden Håkan Hjalmarsson på gården Trädgårdsberg i Vråka. Han skulle hellre beskriva det tidigare priset som "acceptabelt".
– Mjölkpriset innan sänkningen är samma som min pappa hade 1985, fast då var det Västerviksortens mejeriförening. Det kunde ha legat kvar på samma nivå, och sedan höjts undan för undan.
Hans fru, Cecilia Hjalmarsson, håller med:
– Ska man köpa något, är det ju inte 80-talets priser som gäller.
Håkan och Cecilia jobbar heltid på gården, där de också har en anställd. För paret Hjalmarsson innebär sänkningen av mjölkpriset att de får sänkt lön, fast de gör samma arbete som förut och mjölken håller samma kvalitet.
– Att få mindre betalt för samma arbete är ju tråkigt, även om man klarar sig. Vi är inte oroliga för vår existens, säger Håkan.
Både han och Cecilia förstod att det skulle komma en sänkning, men de hade hoppats att det skulle dröja till framåt vårkanten.
Som skäl till sänkningen uppger Arla att priserna på industrimarknaderna har fallit kraftigt. Priserna på smör och ost har sjunkit 30 procent på två månader. Samtidigt fortsätter mjölkvolymerna att öka globalt, vilket tvingar fram den här sänkningen.
Det nya priset för leverantörer inom "Arlagården plus" är nu omkring tre kronor och 55 öre för konventionell mjölk.
Om den nya nivån ligger kvar resten av året, betyder det ungefär 300 000 kronor i minskad årsinkomst bara för Hjalmarssons, vilket gör det svårare för dem att amortera så mycket som de hade tänkt på lånen.
Den nya ladugården kostade ungefär 15 miljoner kronor, inklusive utrustning.
De satsade mitt under krisen, men det är absolut inget som de ångrar. Det var snarast en fördel att bygga, när ingen annan gjorde det. Dessutom var satsningen nödvändig, om de skulle kunna fortsätta att ha mjölkproduktion på gården även i framtiden.