Just nu pågår grävarbete på Klarkullegatan i Västervik, ovanför Sankta Gertruds väg. Där läggs nu nya ledningsrör ner i marken under gatan.
– Vi separerar dagvatten från spillvatten, berättar Ruben Öberg som är affärsområdeschef för vatten på kommunägda Västervik Miljö & Energi.
– Dagvattnet ska inte gå till reningsverket längre, för att minska belastningen på både ledningssystem och reningsverk. Det är en viktig miljöåtgärd.
Avloppsvatten består av dagvatten och spillvatten. Dagvatten är till exempel regnvatten eller vatten från snösmältning. Spillvatten är det vi skickar ut från våra bostäder, från till exempel toaletter, duschar och diskhoar.
Idag samlas både dagvatten och spillvatten i samma avloppsledningar och skickas till reningsvattnet. Det sker i de områden som ännu inte fått separata dagvattenledningar.
– Våra investeringsplaner är långsiktiga och det här arbetet kommer att pågå under en längre tid. Under 2016 har vi planerat att gräva ner dagvattenledningar på fem olika områden eller gator, till en kostnad av mellan sex och sju miljoner kronor.
– Totalt investeras omkring tolv miljoner kronor i avloppsledningarna i Västervik under 2016. Kommande år kommer att behöva investeringar i liknande storleksordning, eller större, vet Ruebn Öberg.
Arbetet har pågått några år och kommer att fortsätta några år till.
– Ungefär en fjärdedel av avloppsledningarna i Västervik är sådana som behöver åtgärdas och få separata dagvattenledningar. Det är åtskilliga kilometer ledningar.
Arbetet är mer omfattande än normalt. Dagvattenledningarna måste ligga på frostfritt djup så att vattnet inte fryser till is på vintern. Gränsen går vid minst en meter och 70 centimeter.
– Dessutom ska det vara självfall så att vattnet rinner av sig själv mot en uppsamlingspunkt eller pump. Ofta får vi gräva betydligt djupare än 1,70 meter, berättar Ruben Öberg.
Vatten- och avloppsledningar har grävts ner sedan början av 1900-talet och framåt, i takt med att bostadsområden byggts ut. På Klarkullegatan är de gamla ledningarna kanske från 20- eller 30-talet.
– Många gamla ledningar är i behov av reparation eller behöver bytas. Det gör vi när vi ändå gräver.
Inne i centrum, i hörnet av Rådhusgatan och Fiskaregatan pågår också en grävning nu, men det är för en enskild fastighets räkning. Görs då också en arkeologisk undersökning?
– Finns det ledningar sedan tidigare då har man redan gjort de utgrävningar som ska göras, säger Ruben Öberg. Innan vi ska gräva måste vi alltid anmäla planerade arbeten, så att man kan ta ställning till om en arkeologisk utgrävning behöver ske.
Vid Fiskaregatan finns redan äldre ledningar.