Dö bra, är en studiecirkel som drivs av PRO i samarbete med ABF. Under kursen lyfts olika frågor inom ämnet döden. 

Kursen består av tre sammankomster och börjar med ett besök av begravningsentreprenören Peter Brinkby. Han berättar bland annat att man kan känna inre frid genom att göra det så enkelt som möjligt för ens efterlevande den dag man dör, om vita arkivet, familjejuridik, om att "dö-städa" och att inte leva i bitterhet.

– När jag tänker på att dö bra, kommer jag osökt in på att leva bra, säger Peter Brinkby.

Han fortsätter med att peka på vikten av att göra upp i ens inre om någon behandlat en illa och att ta tag i de bitar som får en att känna dåligt samvete i livet. 

– Vi pratar inte gärna om döden. Ett sätt att förmedla informationen kan vara att på sin kammare fylla i det vita arkivet. Man vill inte ha det rörigt under sina sista dagar. Det kan vara lite fiffigt att tänka efter, att "städa undan efter sig" eller "dö-städa". Att stanna upp och tänka, om jag är borta imorgon, vad får det för konsekvenser?

Alla kursdeltagare får bläddra i det vita arkivet och på ett av uppslagen finns det plats för att dela med sig av hemligheter, som sitt bästa svampställe. 

Brinkby säger att vårt samhälle bygger på att man ska vara gift, "då är man till 90 procent skyddad". Han berättar att om man förlorar sin sambo kan man i princip bli ensam kvar med tre resväskor, då ens partnerns hus och allt annat går till barnen, om man inte skyddat sambon. 

– Vår livskamrat väljer vi, barnen lånar vi, på det sättet tycker jag att vi ska värna lite mer om livskamraten. Det blir en inre frid att veta att hur det än går så har jag skyddat min livskamrat, säger Peter Brinkby.

En av kursdeltagarna heter Claes-Håkan Rydberg och han läste om kursen i tidningen och blev intresserad. 

–  Man börjar ju komma upp i åldern så på den vägen är det. Kursen är jättebra, att man kan ställa frågor, alla har så olika infallsvinklar. Nästa vecka ska vi till bårhuset. Vi har försökt prata med barnen om det här mycket, säger Claes-Håkan Rydberg. 

Rummet är fyllt av värme och nyfikenhet. Brinkby berättar att den sista färden, mot krematoriet, gör vi inte ensamma. Av hänsyn till miljön åker tre till fyra avlidna tillsammans. 

Kursen avslutas med ett besök av en sjuksköterska som jobbat många år inom palliativ vård.