Östersjön del 6
Klimatångest har blivit ett vedertaget begrepp. Dagstidningar och organisationer presenterar då och då listor på hur klimatångesten kan dämpas.
Enligt Världsnaturfondens årliga klimatbarometer från 2019 oroar sig svenskarna allra mest för klimatförändringarna följt av politisk extremism, miljöförstöring av terrorism. Dessutom finns det numera psykologer som specialiserar sig på klimatpsykologi.
Psykologen Anders Rönnberg, som arbetar på en hälsocentral i Västervik, är väl insatt i frågan och har dessutom valt att själv engagera sig i klimatrörelsen Fridays for future.
– Jag har alltid brytt mig om naturen. På senare tid har jag läst på en del och förstått att saker hänger ihop. Jag tror att alla har ett ansvar, men att vi har olika möjligheter att påverka. Samtidigt har alla en möjlighet att göra någonting. Det handlar om att visa för andra hur man lever sitt liv och visa att man tycker det är viktigt.
Anders Rönnberg menar att det finns flera sätt att reagera på klimathot.
– Ett inte helt ovanligt sätt att reagera på hot är att förneka saker, för då slipper man ta tag i det. Men vi svenskar gör inte det, vi är måna om natur, miljö och klimat.
Trots att vi svenskar bryr oss och försöker göra något åt klimatförändringarna, förbrukar svenskarna resurser som om det fanns fyra jordklot istället för ett.
2019 tog dessutom naturens årsbudget av jordens förnybara resurser slut rekordtidigt, den 29 juli inföll årets så kallade Overshoot day. Det innebär att vi globalt sett lever som om vi hade 1,7 jordklot att leva på.
– Man kan fundera på, om vi nu är så oroade för klimat, varför händer det inte mer?
Anders Rönnberg menar att våra reaktioner beror på vilken typ av fara det handlar om.
– Om det börjar brinna är det sannolikt att vi springer allt vad vi kan och släcker elden. Men klimathotet är inget vi ser här och nu. Vi kanske är osäkra på om det brinner överhuvudtaget och hur stort hotet är. Istället kanske jag tänker, jag sitter ju så bekvämt här, så jag vill nog inte resa mig, säger Anders Rönnberg och förklarar att vi människor agerar mer på kortsiktiga än långsiktiga konsekvenser.
Samtidigt visar en rapport från IVL Svenska miljöinstitutet att luftföroreningar orsakar ungefär 7600 förtida dödsfall i Sverige varje år.
– Saker som har långsiktiga konsekvenser kan också ha kortsiktiga.
Men om vi ska må bra, så är det alltid bäst att ta tag i hotet och göra något åt det, menar Anders Rönnberg och ger rådet att lära sig mer om klimatförändringarna.
Han berättar att det finns många filmer som på ett lättfattligt sätt förklarar och ger tips om vad man själv kan göra. Genom att medvetet ta sitt ansvar och fundera på hur man reser, äter och konsumerar kommer man en bit på väg, menar han.
– Det går inte att sträva efter att vara en perfekt människa för det är svårt. Allt i samhället är riggat för att man inte ska leva klimatvänligt. Men man kan ändå ha ideal.
Ibland kan agerande krocka med en persons värderingar. Anders Rönnberg ger bilåkande som exempel.
– Det går att antingen minska på sitt bilkörande eller att ändra sina värderingar. Det kan också vara lätt att tänka att det inte spelar så stor roll vad just jag gör, jag är ju bara en person och jag åkte ju dessutom buss häromdagen.
Själv är Anders Rönnberg väldigt förtjust i att resa.
– Jag vet att flyget påverkar, men jag var ändå inte beredd att sluta flyga, så jag bestämde mig för att flyga max en gång om året, men eftersom jag flög till Indien släppte jag ut mer än en genomsnittlig svensk...
Men sedan januari 2018 flyger han inte alls.
Vi börjar prata om flygskam och skam-begreppet i klimatsammanhang.
– Om vi bara ska drivas av skuld och skam blir det väldigt jobbigt i längden. Vi måste ha en vision för vad vi vill. Det är bättre att ta små steg och ta fler steg när man har tid. Då känner man sig mer driven av den positiva känslan att jag är med och gör någonting.
Anders Rönnberg tror egentligen att de flesta bryr sig.
– Det är svårt att hitta folk som inte vill ha en fin beboelig planet.
Han lyfter fram vikten av att lyfta fram hur man själv vill leva sitt liv när man pratar med andra.
– Folk blir extremt påverkade av vad andra gör, säger han och ger ett exempel.
– Om det plötsligt väller in svart rök larmar du, men om ni är flera personer på platsen och ingen annan reagerar, då är sannolikheten liten att du själv väljer att göra något.