Grundskolechef Ewa Myhrén kan inte kommentera ett enskilt fall. Däremot kommenterar hon en del i Niras mammas kritik, att Västerviks kommun inte har någon handlingsplan för hur man ska arbeta med särskilt begåvade barn.

– Vi har inte tagit fram någon egen plan, men det finns ett underlag från Skolverket som vi använder.

Hur vanligt är det att ni får hantera den här sortens ärenden? En uppgift säger att ungefär fem procent av eleverna är särskilt begåvade.

– Vi har ju alla sorters barn och elever i Västerviks kommun, och vi har ett ansvar att lösa det för alla elever oavsett intellektuell förmåga.

I debatten har det talats om att när det finns elever som har svårt att nå målen, eller som är utåtagerande i klassrummet så är det lätt att de högpresterande eleverna prioriteras ner, eftersom de inte ses som lika akuta.

Har Västerviks kommun resurser att möta de högpresterande eleverna?

– Alla elever är olika, men det är självklart att skolan ska möta eleverna utifrån de behov de har. Jag tänker att vi kan inte sortera elever i olika grupper. Alla elever är vårt ansvar.

Har kunskapen om särskilda elevers behov funnits länge, eller är det ett område som är under utveckling?

– Det har funnits kunskap länge, och vi har tagit upp frågan på ledarkonferenser. Vi har haft skolpsykologer inbjudna för att berätta om hur man kan arbeta med särbegåvade elever. Sedan är det som med allt annat att man kan ständigt bli bättre.