I somras återvände Emilia Möller, 38 år, till sin hemstad Västervik. Hon arbetar sedan i höstas som idrottslärare på Västerviks gymnasium och gillar att både träna och tävla. Även om swimrun, där man simmar och springer, ofta långa sträckor, är en favorit ägnar hon sig åt olika sporter och träningsformer.
– Jag tycker om att vara utomhus och anpassar min träning efter väder, vänner och vad jag känner för. Det ska vara lustbetonat. Det är nog en stor del i varför jag behåller motivationen. Men alla har vi olika drivkrafter.
För att komma igång med träning ger Emilia råden att försöka göra aktiviteter med vänner, sätta upp ett mål som är möjligt att uppnå och att ta kontakt med en klubb.
– Det gäller att hitta sin egen motivationsfaktor och driv. Sedan ska man inte ge upp för tidigt. Jag brukar säga till mina elever att de ska göra en sak minst sju gånger. Vid femte gången ungefär, brukar kroppen belöna en genom att det känns bra och skönt. Och då vill man fortsätta.
Träning och tävling är en stor del i Emilias liv. Under uppväxten i Västervik spelade hon både fotboll och handboll. När Emilia flyttade till Göteborg för att plugga till idrottslärare, började hon att cykla mountainbike.
– Jag körde några tävlingar och sedan testade jag landsvägscykling.
År 2013 anmälde Emilia sig till ett triatlon. Crawl var inget hon kunde och att simma i havet tyckte hon kändes lite otäckt. Hon kom sist upp ur vattnet men knappade in på löpningen och cyklingen.
– När jag kom i mål kände jag att jag ville bli en bättre simmare. Sommaren efter övade jag massor med våtdräkt på.
Den första swimruntävlingen som Emilia deltog i var i Västervik 2017. Hon tävlade tillsammans med Jakob Nelson och de gick ut som segrare. Senare teamade hon upp med Maria Wallén och genomförde LED, Loftahammar endurance day, som det året bestod av 37 kilometers löpning och 9 kilometers simning. Även här blev det en seger. Det har blivit många swimruntävlingar sedan dess. 2018 deltog Emilia som singel i Göterborg på Ten islands swimrun.
– Jag gillar verkligen inte maneter, vilket det var fullt av, och höga vågor. Men jag vann med några sekunder precis på slutet.
I höstas kvalade Emilia, tillsammans med sambon Johan Hansson, till VM som arrangerades i Stockholm.
– Vi kom på femte plats och var starka genom hela loppet som varade i ungefär 9,5 timmar. Det var häftigt.