2017 fick miljö- och byggnadskontoret i Västervik in en anmälan om att en ladugård på en ö i Tjust skärgård helt gjorts om till fritidshus. Vid en inspektion visade det sig att det stämde, ägaren höll på att inreda med bland annat kök, badrum, sovloft och en större eldstad. Man hittade även en mindre ny byggnad strax bredvid ladugården. För båda typerna av byggnationer krävs dispens från strandskyddet, men det hade inte fastighetsägaren sökt. 

Miljö- och byggnadsnämnden beslutade att ägaren var tvungen att riva den nya byggnaden och återställa ladugården till ursprungligt skick. Beslutet överklagades men det blev avslag hos först Länsstyrelsen och sedan, efter en mindre ändring om ett par av fönstren på ladugården, hos Mark- och miljödomstolen.

Efter det lämnade fastighetsägaren in en ansökan om dispens från strandskyddet i efterhand. När man jobbade med det ärendet upptäckte miljö- och byggnadskontoret i Västervik något alla tidigare hade missat. Det visade sig att nämnden aldrig haft mandat att bestämma i ärendet och får heller inte handlägga dispensansökan, eftersom platsen det handlar om ligger i ett området klassat som statligt Natura 2 000-område. Det är ett nätverk av skyddvärda områden i hela EU och en statlig angelägenhet, inte kommunal.

Det innebär att kommunens beslut inte längre gäller utan Länsstyrelsen får ta över ärendet i efterhand, från det att klagomålet först kom in. Hur det går där är ännu inte klart, men Länsstyrelsen gick på kommunens linje i överklagandet, vilket kan ge en indikation på deras inställning i frågan.