I kyrkovalet röstar man i tre instanser, precis som när man röstar till kommun, landsting och riksdag. I Kyrkovalet är det kyrkofullmäktige som är det lokala valet, stiftsfullmäktige som är det regionala och kyrkomötet som är det nationella. Vad man kan rösta på i det lokala kyrkofullmäktige skiljer sig åt beroende på om du tillhör södra eller norra Tjust pastorat. I södra pastoratet finns det fem alternativ att lägga sin röst på och i det norra finns tre valbara alternativ.
När du röstat till kyrkofullmäktige så utser de ett kyrkoråd och ett församlingsråd. Kyrkorådet är pastoratets styrelse och kyrkoherden är alltid ledamot där. Kyrkorådet ska se till att arbetet i pastoratet sker i rätt riktning. Ett församlingsråd ska finnas i de pastorat som består av flera församlingar och de jobbar bland annat med att utse kyrkvärdar, besluta var församlingskollekterna ska gå och att tillsammans med kyrkorådet och kyrkoherden bestämma hur gudstjänsterna ska utformas.
Södra och norra Tjust pastorat tillhör Linköpings stift och det är i stiftsfullmäktige vi väljer vilka som ska bestämma där. Stiftsfullmäktige utser i sin tur stiftstyrelsen där stiftets biskop – i vårt fall Martin Modéus – alltid sitter som ordförande. I stiftsfullmäktige sitter 91 ledamöter och det är de som beslutar om stiftets budget, verksamhetsmål och den regionala kyrkoavgiften.
Kyrkomötet är Svenska kyrkans högst beslutande organ, kyrkans riksdag om man så vill. Där sitter 251 ledamöter och de sammanträder två gånger per höst i Uppsala. Vid det första tillfället arbetar man med skrivelser och motioner och under det andra tillfället fattar man beslut i frågorna.
Kyrkomötet bestämmer i frågor som rör kyrkoordningen, alltså regelverket för Svenska kyrkan. De fattar också andra beslut, exempelvis vilka psalmer som ska vara med i psalmboken, men de kan inte fatta beslut i frågor som rör församlingarna eller stiften.
Man kan förtidsrösta i kyrkovalet, både i vallokalen från och med den 4 september, via brev och via bud.