Problemet enligt Karin är att Joel, som går i grundskolan, bör gå i särskola och i väntan på det behöver mer stöd. Men hon menar att hon inte fått gehör.

– Han har alltid haft det väldigt tufft i skolan och har fått en ADHD-diagnos. Ett tag hade han en egen resurs i skolan men den har man nu gjort till resurs för hela klassen.

Hon säger att det dröjt länge, och att kommunen inte är intresserade av att ge plats åt sonen i särskola.

– Han bör gå där, det är ett utlåtande jag har fått från Bup (barn- och ungdomspsykiatrin, reds anm.). Men det har inte hänt någonting på ett år. Under tiden mår han dåligt i skolan.

Karin ska flytta med sina barn. En av flera anledningar säger hon är att hon tror hon får bättre stöd i en annan kommun.

I den nya hemkommunen har hon blivit lovad en egen resurs till Joel, säger hon.

Där kommer han gå i en grundskoleklass men följa särskolans läroplan.

– Jag hoppas att jag hela tiden ska slippa strida för att mitt barn ska få samma möjligheter som alla andra barn.

Grundskolechefen Ewa Myhrén säger att man vanligtvis inte har arbetat med resurser som följer en specifik elev. Istället har man bildat team, för att det inte ska bli sårbart om exempelvis en elevassistent är sjuk.

– Det är klart att man kan uppleva det som att "mitt barns resurs är borta" när vi började arbeta så, men så är det inte, säger Myhrén.

– Det handlar också om att eleven ska känna sig delaktig i klassen, att assistenten inte hela tiden är med en specifik elev. Det finns ofta moment som eleven klarar bra, då behöver inte assistenten vara med, utan kan hjälpa till i resten av klassen.

Hon säger att en utredningen om särskoleplacering kan ta lång tid, över ett år.

– Vi fattar beslut utifrån fyra olika utredningar, där den psykologiska är en del. Det kan ta väldigt lång tid att få ett beslut, just på grund av det. Jag kan inte svara för hur man resonerat eller gjort i den nya kommunen, men vi är otroligt noggranna, jag är trygg med att de elever som ska placeras i särskola gör det på rätt grunder i vår kommun.

Försiktigheten är befogad. Kritik mot särskoleplaceringar har förekommit på senare tid där flera personer vittnat om att de blivit felaktigt placerade i särskola, och att det påverkat deras liv efter skolan.

– Det är efter sådana fall som man skärpt den här bedömningen, man är väldigt mer noggrann i dag, säger Myhrén.