ABC-enheten jobbar med olika typer av ätstörningar, det kan röra sig om anorexi, bulimi eller UNS (utan närmare specifikation). Här behandlar man dem som har ätströningsdiagnoser, inte personer som "enbart krånglar med maten", säger Margaretha Olsson, chef för ABC i region Kalmar.
– Detta är psykiatriska diagnoser. Man kan få en remiss hit eller så ringer man hit själv. Vi gör en första bedömning på telefon och sedan görs en utredning här, säger Margaretha Olsson.
I bedömningsfasen träffar man en psykolog eller en socionom tillsammans med en läkare.
– Sedan svarar man på en massa frågor och en ätstörningsprofil plockas fram. Varje ätstörning är unik, säger Emma Alenius, socionom på ABC i Västervik.
På ABC finns olika typer av behandling och man kan få träffa en psykolog, familjebehandlare, socionom, sjuksköterska, dietist, arbetsterapeut eller läkare. Men läkaren finns dock inte på plats hela tiden, vid akuta fall får man söka sig till akuten eller BUP.
Behandlingsformerna kan vara familjebehandling, oftast för dem som är under 18 år, då kommer hela familjen tillsammans. Finns det syskon är det viktigt att de får vara med i processen. Multifamiljeterapi är en annan form och då kommer flera familjer tillsammans under fem heldagar, det är en intensivbehandling för att få igång olika processer, berättar Emma och Margaretha.
– Många är rädda för detta innan, men sen när de träffas tycker de ofta det är skönt att dela erfarenheter med andra, säger Emma.
En annan behandling är dagsjukvård. Då kommer man till mottagningen tre dagar i veckan, i cirka sex timmar per dag. Man får stöd att äta på bestämda tider och får också kunskap om näringsupptagning och förbränning. Avslappningsövningar, bild- och dansterapi finns också med på schemat.
– Bildterapi och dans är de icke verbala terapiformerna. Dans och rörelseterapi handlar om att hitta känslan i kroppen, många här är avstängda känslomässigt och dansen blir något positivt när mycket annat är ångestfyllt, som att äta, säger Emma.
Margaretha berättar att syftet är att skapa trygghet kring maten så att de kan skapa förändring. Det är svårare att skapa hemma i relation till anhöriga. Hon förklarar att det ofta är viktigt att få vederbörande att förstå att man inte har någon avsikt att göra dem "tjocka".
– Vi behöver skapa tillitsfulla relationer. Man får gärna vara smal men sund, och äta så inte kroppen tar skada, säger Margaretha.