Statistik från SCB visar på flyttmönstret för flyktingar med uppehållstillstånd i Sverige. Flyktingar med uppehållstillstånd kan bli anvisade till en kommun eller själva ordna med sitt boende. Under åren 2006 till 2010 valde de som ordnade med sitt eget boende i hög grad att bosätta sig nära storstäderna. De som anvisades till kommuner fick i hög grad bosätta sig i en landsbygdskommun. SCB:s rapport visar att var tredje flykting efter fem år flyttat från landsbygden till en större ort. På orter där andelen anvisade var hög, är det ännu fler som flyttat.
I många landsbygdskommuner beskrivs invandringen som någon av en räddning för mindre orter, när befolkningen för första gången på länge ökar. I Västerviks kommun var mottagandet under en period stort. Men statistiken är inget som oroar kommunstyrelsen ordförande Tomas Kronståhl (S).
– Det är ett faktum som vi känt till ett tag. I och med att vi i kommunen gjort flera satsningar på integration så tror jag att det kommer se bättre ut här, säger han.
Han menar att en av nyckelarna, både till en lyckad integration och till att man ska vilja stanna i en landsbygdskommun, är att man känner sig välkommen i samhället.
– Det är just där vi har jobbat på ett aktivt sätt, bland annat genom att ersätta föreningslivet för deras fina insatser. Det är inte lätt att komma in i ett litet samhälle, oavsett var man kommer ifrån.
Statistiken visar att cirka 50 procent av flyktingarna har arbete efter fem år, siffrorna är något lägre om man flyttat till en storstadsregion.
Tomas Kronståhl säger att sysselsättning är det viktigaste när det kommer till integrationen, och till att man ska vilja stanna kvar.
– Vi behöver arbetskraften i kommunen, det ser vi i den här konjunkturen. Vi har i kommunen flera insatser där vi matchar näringslivet och vården, bland annat, med de nyanländas kompetens. Det är en viktig fråga i det här. Man bosätter sig där det finns arbete, finns det sysselsättning så stannar man.
En risk som Tomas Kronståhl ser med beteendet kan vara om kommuner bestämmer sig för att utöka verksamheter och bygga mängder av bostäder på grund av den plötsliga befolkningsökningen.
– Det har inte skett här, de satsningar vi gjort, bland annat på paviljonger på förskolor på landsbygden beror inte på invandringen utan på att vi "producerat" mer barn i bygden.
– Det råder brist på hyresrätter, Bostadsbolaget har aviserat att de ska bygga 150 bostäder under fem år, vi kommer inte att ha för många om en del väljer att flytta.