Kommunen har förlorat 400 miljoner kronor under tio år på okloka ränteaffärer, hävdar kritikerna.
En djupt orättvis beskrivning anser politikerna Dan Nilsson (S) och Conny Tyrberg (C) som försvarar kommunens strategi för att skydda sig mot räntehöjningar.
Det är en gammal debatt som fick ny näring i höstas när kommunen antog en ny finansplan. Då sades att man även i fortsättningen ska ha möjlighet att använda sig av "swappar".
– Kritikerna har inte velat ta till sig det vi säger, säger Dan Nilsson (S).
Vad handlar debatten om? När privatpersoner kan välja mellan rörlig eller bunden ränta när de tar lån, så har stora låntagare som Västerviks kommun ytterligare ett alternativ: Att låna rörligt, och därefter försäkra sig mot räntehöjningar genom att teckna en typ av värdepapper som heter swappar.
Swappen innebär att man får en fast räntekostnad, oavsett om räntan på det kortfristiga lånet går upp eller ned.
Mellan 2010 och 2014 tecknade kommunen ett antal swappar med löptider från sju till 20 år. Det som sticker ut är den sistnämnda swappen. Den innebär att kommunen betalar fyra procents ränta på 80 miljoner kronor fram till 2031.
I efterhand kan man konstatera att räntan tvärtom sjönk. Räntan på kommunens rörliga lån har de senaste åren i princip varit noll.
Varför binda upp sig så länge?
– Det beslutet togs för tio år sedan. Vi vet inte hur man resonerade då, men vi får ändå utgå från att man hade goda skäl, säger Conny Tyrberg (C).
I dag uppgår kommunkoncernens totala låneskuld till 2,2 miljarder. Finansieringskostnaden, kostnaden för räntor och swappar är knappt 44 miljoner kronor. Det motsvarar en ränta på drygt 2 procent.
Vi talar med en av kritikerna. Håkan Brolin, som har en bakgrund som ekonom, det var han som i en debattartikel påstod att kommunen förlorar 40 miljoner kronor om året på swapparna. Han menar att kommunen varit överdrivet rädd för räntehöjningar, och dragit på sig onödiga försäkringskostnader.
– I princip borde kommunen inte ha haft några räntekostnader alls de senaste åren, säger han.
Conny Tyrberg (C) tycker att det är lätt att vara efterklok.
– Vi har varit med om oväntade förändringar förr, och när det väl händer något så kan det gå snabbt. Man kan inte teckna en försäkring när huset redan brinner.