Det tog ett tag. Och politiskt sett var långt från alla överens men efter ombyggnationer och påskrivet kontrakt kunde man börja flytta in i Mejeriets lokaler. Invigningen skedde 9 september 2009. Dåvarande ungdomsminister Nyamko Sabuni (L) var där.
Visionen som man då hade, och tanken med att flytta ihop flera olika delar, var att man skulle förbättra och förstärka utbudet av kulturell verksamhet. Man ville också skapa en slags smältdegel, där alla kunde inspireras av varandra.
– En farhåga vi hade var att våra små kulturskoleelver med sina fiolfodral inte riktigt skulle våga gå förbi alla tuffa 15-åringar som vi tänkte skulle hänga utanför. Men det var en onödig farhåga, det fungerade bra från början, säger kulturskolans chef Peter Andersson.
– Vi på Centrumgården såg egentligen inte varför vi skulle flytta. Men med facit i hand kan jag säga att jag inte ångrar flytten en sekund, säger Kerstin Rollsjö som då arbetade som samordnare på Centrumgården.
Efter ett tag började det att flyta på riktigt bra, och en tid nästan bubblade huset över av skaparlust och kreativitet. Det fungerade precis som det var tänkt. Tidigt hade man fått till sig att fokusera mycket på tjejerna, för om de var där följde gärna killarna efter.
– Och vi lärde oss också att säga "ja". Det var också det, att alla fick testa det som de ville. Vi pratade om möjligheternas hus, där allt kunde ske om man bara var villig att göra det själv, säger Kerstin Rollsjö.
– Våra elever kom lite innan för att umgås, och kunde stanna efter. När vi låg vid gamla Toboskolan var man där en kort stund.
– Och så hade vi esteternas dansundervisning här, de tillbringade nästan hela vakna dygnet här, de stannade kvar till kvällen och hängde, berättar Peter Andersson.
Lite förändringar har det blivit. Från början satt bland annat kommunens Fältare i lokalerna, och Teaterskeppet fanns också på plats, det fanns även ideell föreningsverksamhet. Och så förändras huset ständigt, särskilt målgruppen.
– Det går liksom upp och ner. Ett tag är det fullt, ibland är det färre. Just nu är fokus mer på högstadieungdomar, för några år sedan var medelåldern högre, säger Kerstin Rollsjö.
Vi sitter i kaféet, det som Kerstin Rollsjö beskriver som husets hjärta.
– Det är här man samlas och här alla träffas, över generationsgränser. Så hoppas vi att det ska fortsätta vara under lång tid framöver.
Lördag 14 september firar man jubileet.