Knarkvågens följd: Fler Västerviksbarn behöver nytt hem

Socialnämndens pengar räcker inte till. Socialnämnden begär nu 8,7 miljoner i bidrag från kommunens resultatutjämningsfond. Anledningen är främst ökande kostnader för HVB- och familjehem.

Socialnämnden i Västervik larmar om ökad narkotikaanvändning hos unga. "Toppen av ett isberg", säger socialchef Jörgen Olsson. "Föräldrar behöver stötta varandra", säger nämndens ordförande Ingela Svensson (C). "Kriminella gäng som lurar på barnen narkotika", menar Jon Sjölander (M).

Socialnämnden i Västervik larmar om ökad narkotikaanvändning hos unga. "Toppen av ett isberg", säger socialchef Jörgen Olsson. "Föräldrar behöver stötta varandra", säger nämndens ordförande Ingela Svensson (C). "Kriminella gäng som lurar på barnen narkotika", menar Jon Sjölander (M).

Foto: Montage

Västervik2021-10-08 16:00

– Placeringarna är bara toppen på isberget, konstaterar socialchef Jörgen Olsson, och säger att antalet placeringar, i antingen familje- eller HVB-hem, har ökat från ett 40-tal för ett par år sedan till mellan 60 och 70 i dagsläget.

Mellan 2018 och 2019 ökade anmälningar och inledda utredningar gällande barn med 40 procent. I år ligger siffrorna på samma nivåer, troligtvis var det alltså inte en tillfällig ökning.

Förvisso har antalet nya barn i behov av placering minskat i år, samtidigt har flera ungdomar som placerats eller omplacerats haft behov av HVB-hem, alltså "hem för vård eller boende". Dessa kan rikta sig till olika målgrupper, exempelvis beroendeproblematik, kriminalitet, eller behov av stöd. 

– Placeringen av unga är ett samhällsproblem i hela Sverige, inte bara i Västervik, men det här är en fråga där vi behöver hitta ett gemensamt politiskt arbetssätt, säger nämndens andre vice ordförande Jon Sjölander (M), och fortsätter: 

– Problemen landar ytterst hos socialtjänsten, och när det blir en placering har det redan gått för långt.

Inom öppenvården ökar andelen familjer där narkotika förekommer bland barn och unga, konstaterar Individ- och famijeomsorgen (IFO). Upplevelsen är också att barn och unga i allt yngre åldrar kommer i kontakt med, eller missbrukar, narkotika, vilket vi berättade om i den uppmärksammade artikelserien "Unga & Knark", förra året. 

Moderaternas Jon Sjölander befarar att andelen placerade unga kommer att öka. 

– Vi ser kopplingen mellan narkotika, och kriminalitet, och det måste vi hålla uppsikt på. Vi lyckades trycka tillbaka utvecklingen genom en kraftsamling mot narkotika för några år sedan, men det skulle jag vilja se systematiskt varje år. 

Varför försvann kraftsamlingen? 

– Självklart har inte varken polis eller kommunen oändligt med resurser, och när faran är över är det lätt att prioritera annat.

undefined
Hasch/cannabis och tramadol var förra året den vanligaste typen av narkotika i Västervik, enligt polisen. Andelen familjer där det förekommer narkotika hos unga, har ökat inom öppenvården i Västervik.

Underskottet inom IFO väntas bli nästan dubbelt så stort (– 7,1 miljoner kronor) som underskottet inom äldreomsorgen (–3,8 miljoner kronor) i år.

– Det är omöjligt att budgetera för just placering av människor. Det vore bra om vi kunde ha en påse pengar, en summa vid behov, istället för att ansöka från utjämningsfonden. Men det får vi inte enligt lagen, säger Ingela Svensson (C), socialnämndens ordförande.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!