VT tar en promenad längs Kvarngatan

Varför heter Kvarngatan i Västervik just Kvarngatan? En vanlig fråga och spekulationerna blir många. Namnet Kvarngatan har inget med Holländska kvarn att göra och då har vi svarat på de flesta frågor.
Kvarngatan i Västervik hette en gång i tiden Breda Qwarngata och har förmodligen fått sitt namn efter den stora väderkvarn som stod vid gatans västra ände.
?Gatans västra ände??
Den låg på 1700-talet i den nuvarande korsningen av Kvarngatan och Östra Kyrkogatan. På en mycket gammal karta från detta århundrade går det att se ett tecken som betyder väderkvarn.
Breda Qwarngatan var tillsammans med kyrkogatorna, Storgatan, Smala Gränden, Rådstugugata och några andra stadens huvudgator och låg inom det så kallade staquetet. Det gick alltså ett staket runt staden och utanför exempelvis Kvarngatan var det ?vildmark?.
De flesta av de viktigare gatorna hade i stort sett samma sträckning som de än i dag har och grundar sig på den stadsplan som upprättades år 1678 av fortifikationsingenjören Anders Berg. I stadsplanen ingick även Stortorget och Fiskaretorget.

?Det är ganska glädjande att vår stad till det yttre allt mera vinner i prydlighet och trevnad. Vad nu nyligen för detta ändamål blivit gjort är Qwarngatans förlängning förbi folkskolan upp till kyrkogården, därigenom att staden inköpt änkan Mörlings gård, varefter husen blivit nerrivna. Platsen är väl ännu inte stenlagd, men husens borttagande har för nämnda gata berett en vacker, fri utsikt, i vilken kyrkogårdens gröna träd presentera sig i fonden?.
Så stod att läsa i vår tidning den 11 juni 1864. Vid denna tidpunkt pågick planerandet för två av de gedignaste byggnaderna vi har i Västervik och som fortfarande står kvar. Läroverksbyggnaden, nuvarande Ellen Keyskolan, och det första Sparbankshuset som ligger i korsningen av Kvarngatan och Östra Kyrkogatan.

Om detta skrev tidningen:
?Då nu sparbanksaktieägarnas så välbetänkta beslut att bygga nytt hus för båda bankinrättningarna snart torde komma att ställas i verket, och detta hus, som vi hört, kommer att uppföras mittemot Hr Kapiten Stenbergs hus, således i närheten av den nya gatan, och vi sedan möjligen få ett nytt läroverkshus ett stycke bortom bankhuset, åt södra malmen till, samt, såsom man har anledning förmoda, platsen däromkring kommer att förses med planteringar, så torde icke så många år förflyta förrän denna plats blir en av de trevligaste på stadens område och kommer då troligen att tävla med Skeppsbron uti att tillfoga sig promenerande.?
En lång mening med otaliga bisatser som förklarade, antydde, förmodade och till och med hoppades.
Nu blev det så här och faktum är att såväl det tidigare bankhuset som läroverksbyggnaden de allra senaste åren under 2000-talet renoverats och är finare än kanske aldrig förr.

?Kvarngatans förlängning förbi folkskolan?.
Med folkskolan menas den byggnad som blev Nedre Kvarngatsskolan. Längre upp mot kyrkogården kom senare Övre Kvarngatsskolan till.
Det gör däremot inte Kvarngatsskolorna. Där ligger i dag Åhléns och Hemköps stora fastighetskomplex i kvarteret Fogden.
Övre och Nedre Kvarngatsskolan fick sina namn långt efter det att den nya gatan dragits förbi på baksidan av skolhusen. Tidigare hette byggnaderna Västra och Östra skolhuset.
Nedre Kvarngatsskolan, som låg i korsningen med Västra Kyrkogatan, stod färdig 1856 och var stadens första rejäla folkskolebyggnad.
Placeringen kunde tyckas märklig eftersom folkskolan placerades intill ett epidemisjukhus. Ett högt plank byggdes dock mellan husen. Men staden sneglade snart på sjukhusbyggnaden. Antalet skolbarn växte och man behövde grannhuset som då visserligen bara var i en enda våning men det behövdes.
Det blev en av stadsbyggmästaren Hans Anderbergs första egentliga uppdrag i Västervik att bygga om och till det som blev Övre Kvarngatsskolan. Skolbyggnaderna var byggda i sträng empire och skulle stå i ?evärdlig tid?.
Men Östermalmsskolan stod färdig 1900, Marieborgsskolan 1913 och Lidhemsskolan 1939.

Kvarngatsskolorna blev ändå seglivade och revs först på 1970-talet. Då hade de under hundra år fått vara med om mycket. Den längsta tiden som folkskola förstås men de sista årtiondena hände mycket. Rivningsbeslutet sköts upp och under kriget utgjorde byggnaderna logementen för beredskapssoldater.
1946 började sedan i dessa skolbyggnader Electrolux sin tillverkning i Västervik. I den nedre asynkronmotorer och i den övre universalmotorer.
Electrolux byggde eget 1948 men skolorna användes vidare för en rad andra verksamheter. I slutet av 1950-talet började en ny storhetsperiod. Det numera bekanta ?köttberget?, 40-talisterna, drog in på läroverket intill och lokalerna räckte inte på långa vägar. Kvarngatsskolorna plus en rad baracker fick bli räddningen. Även den kommunala musikskolan höll till här. På översta våningen till Övre Kvarngatsskolan.
Inte heller efter denna elevtopp var det slut. Nu var det dags att utbilda ingenjörer i den Tekniska Skolan som höll till i båda byggnaderna. Efter den perioden var det dock dags för grävskoporna.

Nedåt centrum på den ?nya? delen av Kvarngatan fanns ett par hyreshus och ner mot Östra Kyrkogatan låg Telegrafen. Uppför stentrappan till den senare var det ständig trafik även in på 1960-talet. Här fanns på andra våningen ombonade telefonhytter att ringa i. Rikssamtal kunde beställas av damerna som satt på ena sidan av ?väntrummet?.
Telegrafen behövde mer utrymme och nämnda hyreshus, som under de senaste åren ägdes av Västerviks fabriks- och hantverksförening, inköptes, revs och gav plats för ett nybygge. Som vi ser på bilderna så förvandlades hela denna del av Kvarngatans norra sida till långa fönsterlösa väggar.

På andra sidan ligger som sagt det tidigare läroverkets huvudbyggnader. I dag heter skolan Ellen Keyskolan och är ett högstadium.
Den stora parkeringsplatsen utgjordes förr av en stor sandplan som användes för utomhuslektioner för läroverkets Gymnastik med lek och idrott. Där spelades fotboll, kastades slungboll, ?liten boll? och mycket mera. På vintern fanns det alltid is. På skoltid var det bland annat bandy och hockey som gällde. På kvällarna var isbanan den stora träffpunkten i stan för det blivande ?köttberget?, 40-talisterna.
I hörnet längst ner mot Östra Kyrkogatan, där en gång vad vi förstår Kvarnen stod, fanns ett par bostadshus som i dag gett plats för en smidig ?svängom? för trafiken.

Den äldre delen av Kvarngatan, mellan hamnplanen och Östra Kyrkogatan, har vi berört många gånger på senare år. Centralbryggeriet-Folkets Hus-Bryggaren, Keventerska huset (A P Jonssons parkering), nya sparbankshuset, Domus-Västerport, Hörnan, Nämndhuset, Elektricitetsverket, Systembolaget, Centrumgården och mycket mer utefter gatan.

I dag ligger de flesta nöjesställena kring Fiskaretorget. Men genom åren har Kvarngatan bidragit med en hel del mat och dryck. Om vi börjar nere i hamnen och vandrar uppåt så fanns för ett par årtionden sedan ett biljardcafé till höger och Kungsträdgården till vänster.
I korsningen med Strömsgatan fanns en restaurang och mitt emot Pilsnercafét Nornan som tidigare hette Tant Francks ölutskänkning. Där Systembolaget i dag ligger låg förr gamla polisstationen. Ett litet hus som också en gång hade en restaurang. Mitt emot låg något som hette Mamsell Annas Krog med tillhörande sommarservering på baksidan och som brann under mystiska omständigheter i slutet på 1800-talet.
Hörnanhuset innehöll förstås restaurang Hörnan och Sjöhästen. Sen har det funnits Heaven, Tuffa Viktor och mycket annat.
I nuvarande Västerport har Domusrestaurangen-Paradiset och Kronan funnits. I gatuhörnet finns i dag en mongolisk restaurang som tidigare bland annat inrymt Onkel Fred och Västerviks Mjölkbar. Centralbryggeriet hade ett ölcafé och på Folkets Hus tid fanns restaurang Svarta Katten. Keventerska huset innehöll Margaretas matsalar.
Förmodligen har det funnits många fler näringsställen utefter gatan.
Den gata som det dras flest skämt