Visfestivalens viktiga statister

Morgan Johnson är volontär på Visfestivalen sedan tjugo år tillbaka. Han och bästa kompisen Jörgen Hallberg håller på att sätta upp ett staket vid entrén till ruinen som vetter mot Gamlebyviken när VT möter dem.Morgan Johnson är ansvarig för uppbyggnaden runt och i ruinen och han tycker att det är värt ansträngningen att jobba på festivalen år efter år.- Det är mycket kamratskap i det här gänget. Vi jobbar mycket, men det går inte att beskriva. Det händer mycket och man träffar många trevliga människor och trevliga artister som man lär känna. Träffar de sedan en någon annanstans i Sverige så hejar de på en.Volontärerna får gratis mat, och boende om det behövs. Det är inte vem som helst som kan komma in och jobba på festivalen, utan det är en krets av familj och vänner.- Barnen börjar jobba när de är tillräckligt stora, de börjar i försäljningsboden och med att kanske vakta vid entrén och sedan arbetar de sig uppåt. Morgan och Jörgen säger att det blir många timmars jobb. - Det blir nästan 24-timmars pass, men vi får några timmars sömn. Vi umgås i princip hela tiden. - När vi jobbat färdigt är det kvällsmöte med Hansi i bastun med en öl och sedan middag med artister och musik.Det är på restaurangskolan som all mat till volontärer och artister tillagas. Menyn har varit nästan densamma under de gångna 45 åren, det har alltid varit redig husmanskost. Förberedelserna för dagen börjar vid tio med att förbereda lunchen. Då vankas det kalops och potatis. 25 kilo kalopskött ska tillagas och cirka 25 kilo potatisar ska kokas. Det lagas cirka 160 portioner på en dag. Klockan tolv ska lunchen stå färdig och sedan väntar förberedelserna till middagen som ska serveras vid tolv halv ett på natten. Arbetsdagen för dem som jobbar i köket slutar vid tre eller fyra på natten. Maj Rondahl är nu inne på sitt nionde år som volontär i köket och hon brukar tänka att "i år blir sista året", men hon kommer alltid tillbaka.- Man dras med i stämningen och känslan. Många tar semester för att vara med och jobba. Det är skratt och en teamkänsla. Ingen skulle stå och laga mat ensam.Det är många unga volontärer som drar sitt strå till festivalen. I köket diskar några av ungdomarna. 10-åriga Alva Johnson är på festivalen för tredje året i rad och hjälper till.- Det är jättekul, man lär känna många, säger honGöran Östervall står och delar strömmingsflundra som senare ska lagas till nattamat. Han har jobbat som volontär i köket under tio år.- Det är lite som terapi. Jag är pensionerad, men jag var kocksteward till sjöss under 45 år. Jag ser fram emot det här under året.- Skriv att Visfestivalen måste bevaras i all tid, alltid och för evigt, säger han och tillägger, av den enkla anledningen att vi måste bevara den här "finheten" i stan.Alla volontärer är viktiga under Visfestivalen, de som ljussätter, de som bygger upp allt i slottsruinen, chaufförerna som lämnar mat till arbetarna, och inte minst de som lagar maten.- Alla har sin funktion, men vi måste mata de andra annars funkar det inte, säger Maj Rondahl med ett leende.

Visfestivalens viktiga statister

Publiken kommer för att se artisterna på scen, men det som sker bakom kulisserna ser de inte alltid. Många är de volontärer som lägger ner mycket svett och hårt arbete i festivalen år efter år.