Skogsstyrelsen undersöker regelbundet hur det står till med viltskadorna i skogen. Undersökningen brukar kallas för Äbin, vilket är en förkortning för älgbetesinventeringen. Men det inkluderar förstås även andra vilda djur som kan göra åverkan på träden, till exempel kronhjort och dovhjort.
När det gäller Västerviks kommun, varierar det en hel del hur stort betestrycket är. I norra kommundelen har man till exempel kunnat konstatera att det är mer skador på tall i nordvästra delen och runt Loftahammar. I södra kommundelen har tallarna mest skador längst i söder samt i nordvästra delen.
Men det har blivit bättre. Ove Arnesson jobbar som skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Högsby. Han säger att skogsägarna är mer medvetna nuförtiden om hur de ska hantera dessa frågor.
– Det är viktigt att man förstår sambanden och det upplever jag att man gör på ett helt annat sätt i dag. Det är mycket viltskador, men det har blivit bättre.
Något som han särskilt vill lyfta fram är att det planteras mer tall i dag. Det gäller både på mager mark, där det mest växer lingon, och på så kallad mellanmark, där blåbär dominerar.
– På mellanmarkerna ligger vi högt över målet. Det är otroligt roligt, säger Ove Arnesson.
För att hålla nere viltskadorna på tall och gran är det också viktigt att spara slyplantor av sälj, asp, sälg och ek, som djuren tycker särskilt mycket om att äta.
Mängden klövvilt behöver dessutom ligga på en lagom nivå, så att maten räcker.