"Viltolyckor inget stort trafikproblem"
De flesta svenska bilister tycker att vilt är en stor trafikfara. Men vi oroar oss i onödan. Det är i princip bara vid kollision med älg som det uppstår allvarliga personskador.
Märk olycksplatsen. Om olyckan är framme är man skyldig att kontakta polisen och märka ut platsen där man kolliderat med viltet. Foto: Pressens Bild/Arkiv
Foto:
Folksam har kartlagt alla viltolyckor som anmäldes till bolaget under perioden januari 2003 till augusti 2005. Totalt handlar det om nästan 9 000 anmälda olyckor som ger en klar bild över vilka farorna är.
- Det första man kan konstatera är att viltolyckor inte är ett stort problem för trafiksäkerheten. Varje år dör ungefär tio personer i viltolyckor. Det är så klart tio för många, men jämfört med andra typer av olyckor är det lite, säger Maria Krafft som är forskningschef på Folksam.
- Däremot visar undersökningar att de flesta bilister är oroliga för att krocka med vilt. Man upplever alltså att viltolyckor både är mycket vanligare och farligare än de är i verkligheten.
Enligt polisens statistik är det rådjuren som står för 83 procent av alla viltolyckor. En kollision med ett rådjur leder i stort sett alltid till mindre plåtskador på bilen, inget mer. De större djuren hjort och vildsvin står för tillsammans 3 procent av olyckorna, och övriga djur för bara 1 procent.
Det enda djur som är riktigt farligt att krocka med är älg. En kollision med en älg leder nästan alltid till allvarliga personskador. Det är också älgolyckorna som ligger bakom dödsfallen.
De allra flesta älgolyckor sker i Norrland, med en överrepresentation i Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. I södra Sverige är älgolyckorna få.
Det som gör just älgen så farlig är dess höjd och tyngd. När bilen träffar älgen, förvandlas den till en slags roterande cylinder som slungas genom vindrutan in i bilen.
- Tester visar att älgkroppen formar om sig vid kollisionen. Skaderisken blir naturligtvis mycket stor när en så stor kropp slungas in i kupén.
Volvo och Saab har byggt in skydd mot älgolyckor i form av bland annat förstärkta så kallade a-stolpar vid framrutan, stolpar som ska klara att hålla emot trycket från älgen.
- Många andra bilmärken har byggt starkare a-stolpar för att bilen ska klara sig bättre om den voltar vid en olycka. Även om skyddet inte byggt för älg, ger det ändå en ökad säkerhet.
Viltstängslen vid större vägar hindrar vilt att korsa vägen, men ger också bilisten en känsla av trygghet som också är viktig.
- Det är lite synd att man byggde stängslen bara för vilt. Hade man byggt dem i dag så hade man säkert byggt dem klokare, så att de till exempel kunde fånga upp en personbil som kör av vägen.
Även om nu viltolyckor inte är så farliga, så står ändå de 17 000 årliga viltolyckorna för en rätt stor del av försäkringsbolagen och bilisterna skadekostnader. Hur kan man undvika viltolyckor?
- För det första ska man respektera varningsskyltar för vilt. För det andra ska man anpassa hastigheten, säger Maria Krafft.
Vid torrt väglag blir bromssträckan 65 meter om man kör i 90 kilometer i timmen men bara 43 meter om man kör i 70. I snö blir skillnaden ännu större.
- Att sänka hastigheten är det enda verktyg man har som bilist för at undvika viltolyckor.
Risken för att träffa på vilt på vägen är vid gryning och skymning. Vanligast är vilt på 70- och 90-vägar.
- Men en trend man kan ana är att vilt även börjar dyka upp inne i städer och samhällen.
Maria Krafft menar att viltolyckor inte heller bara handlar om mänskligt lidande eller ekonomiska kostnader. Det gäller även att minimera djurens lidande.
- Även om man är uppriven efter att ha kört på ett rådjur måste man agera ansvarsfullt. Man måste märka ut platsen och ringa polisen så att eftersöksjägare snabbt kan hitta det skadade djuret.
Den som kolliderar med vilt har anmälningsplikt. Om man inte anmäler är böterna minst 2 000 kronor.
Så jobbar vi med nyheter