Vilken värmepump är bäst?
"Det beror på vilken uppvärmning du har i dag och hur stor din förbrukning är."
Foto: MAGNUS GLANS Kommunens energirådgivare Maria Ström.
Foto:
Bland dem som inte kan ansluta sig till fjärrvärme har två läger utkristalliserats: värmepumpar och biobränsle.
- När det gäller värmepumpar finns en rad varianter. Det gäller att välja det som är bäst för just dig. Annars kan det bli dyrt, varnar Västerviks kommuns energirådgivare Maria Ström.
En hel del oljepannor i Västervik är från 70-talet och håller på att ta slut. Vad ska man skaffa i stället?
En värmepump låter ju väldigt smart, en manick som kramar värme ur luft, berg, jord och vatten. Man får ut upp till tre gånger så mycket energi som man puttar in. Eller?
- Visst är värmepumpar bra. Men man måste tänka igenom sin investering noga, säger Maria Ström.
Bergvärme är klart dyrast och kräver tillstånd från miljö- och byggnadsnämnden.
Tillstånd krävs också för ytjord- och sjövärme, eftersom det även här finns en liten risk för utläckage i marken av "köldbärare", den frostskyddade vätska som överför lågvärdig värme från värmekällan till värmepumpens förångare.
Ytjordvärmepumpen tar sin värme från en 300-400 meter lång slinga som ligger nedgrävd på 1,5 meters djup i marken. Sjövärmepumpen tar värmen från motsvarande slinga som ligger förankrad på sjöbotten där temperaturen alltid är fyra plusgrader.
Frånluftsvärmepump heter ett fjärde system, och det finns även systemen luft/vatten-pump samt luft/luft-pump.
- Ändrar man sitt uppvärmningssystem kan det samtidigt få konsekvenser för hela huset, tipsar Maria Ström.
- Den tidigare eldningen via en jättelik murstock har kanske givit ett bra självdragssystem och varit motorn till husets ventilation. Om murstocken plötsligt står kall och oanvänd får man i stället kanske både kallras och kondensproblem.
- Det kan också bli svalare och fuktigare både på vind och i källare, som tidigare värmts upp med spillvärme. I vissa fall kan det alltså finnas anledning att försöka utnyttja murstocken även i framtiden.
Det är ditt hus storlek, dess planlösning samt nuvarande energiförbrukning som avgör vilken värmepump du ska satsa på. Det framgår av artikeln här intill.
Men innan du kollar upp energiförbrukningen måste du se efter vad som kan göras för att få ned den. Du kanske ska tilläggsisolera på vinden, byta fönster och se över termostaterna på dina elelement?
- Nytt styr- och reglersystem till de gamla elradiatorerna känner blixtsnabbt av alla temperaturförändringar och kan direkt spara in 10 procent av husets uppvärmningskostnader, säger Maria Ström.
- Först sedan alla energisparåtgärder vidtagits får man fram en korrekt siffra över vilken energiförbrukning huset egentligen har.
Leverantören/installatören av värmepumpen ska ha kompetens att direkt kunna avgöra om ett system passar eller inte i ett hus. Han ska också kunna avråda från en affär och säga att "det här systemet lönar sig inte, det ska du inte satsa på".
Maria Ström rekommenderar alla som planerar byta värmekälla att alltid ta in minst 3-4 skriftliga offerter. Har man kommit överens om ett fast pris så gäller detta. Vid ett ungefärligt pris får det bli maximalt 15 procent dyrare än avtalat. Moms ska i samtliga fall ingå.
- Kolla också att leverantören är ansluten till branschorganisationerna SEV (Svenska Energi- och Värmepumpsföreningen) eller SVEP (Svenska Värmepumpföreningen).
När det gäller bergvärme ska borrföretaget vara med i någon av branschorganisationerna Avanti eller Geotec.
- Kräv alltid att få skriftligt på både vad hela kalaset ska kosta och hur många kilowattimmar per år det nya systemet sparar in, säger Maria Ström som tipsar om att ROT-avdragen med 30 procent av arbetskostnaden går att få fram till den siste juni i år.
Ansökan om ROT-avdrag kan göras hos Skattemyndigheten ända fram till den 1 mars 2006.
Så jobbar vi med nyheter