"Vilka tårtbitar ska bort?"
Många tog chansen att ställa kommunledningen mot väggen.
Det tog en bra stund innan åhörarna i den sprängfyllda lokalen kunde enas om vilken vägg de båda politikerna egentligen skulle ställas mot för att kunna höras och ses bäst.
Utfrågningen var ett samarrangemang mellan kultur- och fritidsförvaltningen och Västerviks-Tidningen.
Enligt företaget KommunratingAB finns besparingsmöjligheter på 200 miljoner kronor i Västerviks kommunala budget.
Kommunalrådet Harald Hjalmarsson sade nyligen att Västervik befinner sig i en ekonomisk kris och att det inte längre räcker att använda osthyveln. Nu måste i stället "hela tårtbitar" plockas bort.
- Ge oss ett exempel på en tårtbit , sade en åhörare.
Han fick dock inget klart besked.
- Utan några som helst pekpinnar har vi sagt att de olika förvaltningsledningarna själva ska komma med förslag på hur totalt 40 miljoner kronor ska kunna sparas i den kommunala budgeten, svarade Harald Hjalmarsson.
Kommunalrådet gladdes i sitt inledningsanförande åt att det nu för första gången flyttar fler människor från Stockholm till Västervik, än tvärtom.
- Tilväxt i alla former är det vi måste jobba med. Det måste lukta tillväxt i hela vår kommun, fastslog Hjalmarsson.
Oppositionsledaren Anita Bohman underströk besöksnäringens vikt och Västerviks betydelse som ett plastcentrum.
- Vi måste fokusera på våra möjligheter.
En åhörare frågade vad kommunledningen tänkte göra åt de bedrövliga vandringslederna på Gränsö. De är i dåligt skick.
- Vi ska se över vad som behöver göras, var det svar han fick.
En annan Västerviksbo sade sig vara trött på alla besparingar.
- Det talas bara om brist, brist, brist. Var tar våra skattepengar egentligen vägen? De måste ju hamna någonstans.
Harlad Hjalmarsson svarade att all annan verksamhet i vår omvärld är konkurrensutsatt.
- Här i Västervik har vi producerat allt själva. Det finns kanske andra som kan göra det bättre, till lägre kostnader.
Katatrofalt försämrade tågtider till och från Västervik, dåliga tåg samt en dålig bana mellan Västervik och Linköping hamnade också i Blickpunkten.
- Snabbtåg är framtidens lösning, trodde Harald Hjalmarsson men fick då delvis mothugg av lokföraren Herbert Paalberg som menade att länstågen är till fär alla och därför bör stanna överallt.
- Man tjänar bara fem minuter på att köra nonstop mellan Västergik och Linköping, påpekade Paalberg.
Harald Hjalmarsson ansåg att alla ska ha rätt att åka med tåget.
- Men kanske vi får skjutsa vissa männsikor längs banan med buss till några fåtal stationer där tåget stannar.
Anita Bohman ansåg att vi Västergiksbor förtjänar en bättre tågstandard.
- Varför ska vi finna oss i att man satsar på flotta tåg mellan Kalmar och Köpenhamn?
Skärgårdstrafiken diskuterades också. Den måste göras handikappanpassad så att alla kan ta sig ut till öarna.
En nyinflyttad före detta Västerviksbo ondgjorde sig över de ständiga broöppningarna under turistsäsong. Kan inte kommunen flytta ut turistbåten 100 meter till Skeppsbrokajen?
- Bröderna Rais har avtal om att ligga på sin nuvarande plats. I övrigt håller jag helt med om att båten bör flyttas. Det sker inte i år, men till sommaren 2004 är det kommunens avsikt att flytta ut båten, sade Hjalmarsson.
Fiskartorgets utformning, toaletter i centrum, Tändsticksområdet, pendlingsproblem och Västerviksbornas låga utbildningsnivå var andra ämnen som avhandlades.
- En sak skrämmer mig, sade en nyinflyttad man, och det är kommunens farliga fokusering på Västervik som enbart en sommarstad.
- Det är orealistiskt att tre månader ska bära de övriga nio på ryggen. Även näringslivet i övrigt måste utvecklas, ansåg han.
Detta ansåg både Hjalmarsson och Bohman vara en högst orättvis beskrivning av Västervik.
- Vi har 1400 företag i kommunen, plus ett flertal högskoleutbildningar och vi håller på att skapa ett centrum för svensk plastindustri.
Så jobbar vi med nyheter