Louise Eskengren är en av fastighetskötarna bakom att kolonilotter vuxit fram intill några av Bostadsbolagets hyreshus. Hon har även sin egna lott där den nya gädersgården tar plats.
Initiativet bakom kolonilotterna kommer från Bostadsbolaget fastighetsskötare. De ville skapa en plats för hyresgäster att kunna samlas på, en plats där gemenskapen kan frodas.
En av eldsjälarna bakom projektet är fastighetsskötaren Louise Eskengren.
– Hela projektet är väldigt kul, det skapar gemenskap mellan oss hyresgäster. De vuxna kan hålla på med sina odlingar medan barnen lekar i lekplatsen bredvid, säger Louise och pekar mot den lott hon själv har hand om.
Vid odlingslotten bredvid står några andra hyresgäster: Caroline Kibinian och Saliba Yashouh. Paret odlar en hel del på sin jordlott. Vad vi kan se i dag är bland annat gurka, tomat och olika sorters chili på gång.
Saliba Yashouh och Caroline Kibinian bor på Markör. Det är första året de provar sig på odling i kolonilotter och tycker projektet är roligt.
Även om det är trevligt att prata olika sorters odlingstekniker så är det inte just därför vi är här i dag. Flera fastighetsskötare, och Bostadsbolagets egna kommunikatör Anneli Wredberg, har nämligen samlats vid kolonilotterna för att iaktta när området inhägnas i en gärdesgård. Personen som står för bygget är Lars-Erik Andersson. Han har byggt gärdesgård sen han var åtta år gammal:
– Jag har lärt mig av min far, som i sin tur lärde sig av sin far. Det är en tradition med medeltida anor, man använder sig helt av naturen.
Lars-Erik Andersson har byggt gädersgårdar sen barrnsben. Han berkänar att gärdesgården på Markörgatan kan hålla i 15-20 år. Denna blir 1.10 centimeter hög och är byggd av träslagen en och gran.
Markörområdet förknippar en del med oroligheter, hur motverkar dessa gårdar det?
– Vi får ut fler människor på innegårdarna och de får möjlighet att lära känna sina grannar, säger Anneli.
Bostadsbolagets Anneli Wredberg menar att kolonilotterna bolaget skapat bidrar till tryggrare bostadsområden.