Sedan VT skrev att kommunens särskilda undervisningsgrupper eventuellt ska läggas ner har många upprörda föräldrar hört av sig. - Min 15-årige son går på Lanternan och har äntligen hittat glädjen igen efter ett jobbigt år på Ludvigsborgsskolan. Han har det neuropsykiatriska funktionshindret ADHD och fungerar inte på en stor skola. Det blir kaos, säger Elisabeth Svensson. - Han behöver lugn och ro och inte en klass på 30 elever, 15 olika lärare och köer i en stor matsal. När han känner sig stressad och trängd blir han aggressiv, vilket har resulterat i polisanmälningar. Han behöver ha en vuxen med sig hela tiden och jag förstår inte hur det ska gå om resursskolorna försvinner. Kjell Fernandi är barn- och utbildningschef i Västervik och menar att segregering lätt kan leda till stigmatisering. - Forskningen visar att positiva förväntningar på eleverna ger stora och bra effekter på dem och om vi då säger att vissa inte platsar i den vanliga skolan blir det inte bra. När eleverna skiljs från gruppgemenskapen påverkas de negativt. Inkluderande verksamheter är det vi strävar efter och vi vill åstadkomma en skola för alla. Vilken forskning talar du om?
- "Vad påverkar resultaten i svensk grundskola". Det är en sammanställning av forskningläget som skolverket har satt samman och vår nämnd har beslutat att skolan ska vara en lärande organisation och det betyder att vi måste lyssna på forskningen. Vilka resurser kommer att finnas för barnen med särskilda behov?
- Givetvis finns det en jättestor resurs i personalen som jobbar på Nova, Gula Villan och Lanternan. Det är tänkt att vi ska ta vara på personalens kompetenser. Och om förslaget går igenom kommer det att frigöras ett antal miljoner kronor som kommer att spenderas på detta och även på kompetensutveckling för skolans lärare och mycket annat.
Läs mer i lördagens tidning.
