"Vi vill inte byta bort honom"

De flesta som ser att fostret har Downs syndrom tar bort det. Per Carlsvärd från Västervik är lyckligt ovetande om det.

Per Carlsvärd och pappa Lasse Carlsvärd myser i soffan.Foto: Ellen Nielsen-Kindstrand

Per Carlsvärd och pappa Lasse Carlsvärd myser i soffan.Foto: Ellen Nielsen-Kindstrand

Foto: Ellen Nielsen-Kindstrand

Västervik2012-03-21 00:00

Per känner inte mig. Ändå kryper han upp intill i soffan och lägger armen om mig.

Han känner inte att han har något att dölja. Han berättar om sin teve, sitt kök och sin soffa.

Och om hamburgaren han ska äta och om bowlingen han ska spela senare.

Han sitter fem centimeter från mitt huvud och ler varmt samtidigt som han plirar med de snedställda ögonspringorna.

- Det är många gånger som vi känt att vi försökt dölja Per för omgivningen. När Per var barn så åkte vi alltid och badade, men när Pelle ville hälsa och pussa på alla så kände vi oss så uttittade så vi slutade med det. Vi orkade inte förklara längre. I dag åker vi till badplatser där vi vet att vi är ensamma, säger mamma Margareta Carlsvärd.

I Danmark spår man att det sista barnet med Downs syndrom föds runt 2030. Mellan 2004 och 2011 har antalet barn som fötts i Danmark med Downs syndrom minskat med 13 procent per år. I Sverige blir förstföderskorna allt äldre och allt fler graviditeter med kromosomavvikelser resulterar i abort.

En grov uppskattning är att 1,5 procent väljer att föda sitt barn trots vetskap om Downs syndrom.

- Det går inte att hymla om att det är ett livslångt åtagande om man väljer att föda ett barn med Downs syndrom. Det kostar inte bara i kraft utan också i pengar både för familjen och samhället. Det är inte varje dag som är som i teveprogrammet "I en annan del av Köping". Många vet inte hur det är att ha ett barn med Downs, säger Margareta.

Det är inte många som vet att det är Downs Syndrom-dagen i dag heller.

- Det är en bra dag att försöka öka medvetenheten om Downs. Jag har dock inte sett att det uppmärksammas mer än av er. Nu är det särskilt viktigt att informera när man i Danmark och även här i Sverige jobbar på att utrota människovärdet. Var ska man dra gränsen? Ska man kunna ta bort foster med handikappade ben också? Eller de med diabetes? De barn som blivit missanpassade efter sin uppväxt ska vi få döda dem med? säger pappa Lasse Carlsvärd.

Margareta berättar att förståelsen för handikappade har förbättrats en hel del sedan Per föddes för 50 år sedan.

Hon vill ändå att de som jobbar med Downs syndrom ska ha en bredare utbildning. Då skulle Per och andra med Downs kunna utvecklas ännu mer menar hon.

- Per utvecklas hela tiden och lär sig nya ord. Nyligen hade han lärt sig att säga "Jag har ont i arslet" efter att han spelat bowling för länge, säger Margareta.

Hon ler mot Per.

Han ler tillbaka.

Margareta kramar om sin son och säger:

- Alla älskar Pelle. Ibland är det svårt att förstå att man inte vill ha sådana som han i samhället. Vi skulle inte byta bort honom mot något.

Downs syndrom

100 barn föds med Downs syndrom varje år

Normalt har människan 23 par kromosomer. Vid Downs syndrom finns kromosom nummer 21 i tre exemplar i stället för två. Det kallas Trisomi-21.

Downs syndrom leder till olika funktionshinder, främst utvecklingsstörning.

Risken att få ett barn med Downs syndrom ökar med moderns ålder. Ett av 100 barn till 40 år gamla kvinnor får Downs syndrom, men bara ett på 1 500 till 20 år gamla kvinnor.

Under 2009 fick socialstyrelsen in rapporter om 269 fall av trisomi-21. Men endast fyra barn föddes efter att man konstaterat att fostret hade en extra kromosom 21. I Sverige är det upp till landstingen att avgöra vilka test som ska erbjudas. I tre landsting görs ett så kallat kub-test på alla som vill, testet är en tidig ultraljudsundersökning och ett blodprov.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om