"Vi känner oss som pionjärer"

Pipers Äng är fortfarande en byggarbetsplats i allra högsta grad. Det är lerigt på fältet och stolpar i marken markerar var vägar och tomtgränser ska gå. Grävmaskinerna går på högvarv.Snart ska lerfältet Pipers äng ha förvandlats till ett bostadsområde med totalt 19 villor. De två första husen är nu klara och ägarna har flyttat in.I ett av dessa bor Kerstin Halin och Lennart Jern. När VT tillåts titta in har de bara varit på plats i två veckor. Redan börjar det se hemtrevligt ut - trots att alla flyttkartonger ännu inte blivit uppackade.- Grannarna i huset bredvid flyttade in för en vecka sedan. Vi har vinkat till varandra på håll några gånger men inte haft tid att hälsa ordentligt ännu.Kerstin Halin och Lennart Jern flyttade från Stockholmsområdet till en stor villa på Hallströmsgatan i Västervik för snart fyra år sedan.- Vi kände att det huset var för stort för oss eftersom barnen är vuxna och vi bara är två nu, säger Kerstin.Slutligen bestämde de sig för att satsa på ett nytt hus på Pipers äng. De valde Finndomos Modulenthus Lidingö 2, 138 kvadratmeter stort. Den 26 januari i år blev det inflyttningsklart.- Det som gjorde att vi fastnade för Pipers äng var den vackra omgivningen. Vi vill bo nära naturen. Här har vi ekskogen inpå husknuten. Och jag älskar den gröna mossan som riktigt lyser på marken mellan träden. Jag blir alldeles lyrisk bara av att tala om det, säger Kerstin.Att hon och sambon Lennart kom att bosätta sig i Västervik var en ren slump. Efter en semestertripp bestämde de sig för att stanna till i Västervik på hemvägen till Stockholm. - Vi tog in på Centralhotellet och blev väldigt förtjusta i stan. I övrigt har vi ingen anknytning till orten.Efter hemkomsten till Stockholm skickade Lennart iväg en enda jobbansökan till Västervik och fick napp på första försöket. Då var det inte så mycket att fundera på. Kerstin och Lennart packade ihop sitt bohag och styrde kosan mot Tjust.- Jag saknar inte storstaden alls faktiskt. Här kan man ju gå nästan vart man än ska. Man använder sina fötter. När jag bodde i Stockholm använde jag bilen mer eftersom jag inte tyckte om att resa kollektivt.- Nu känner vi oss lite grand som pionjärer här ute eftersom vi är de första som sätter bo i det här nya området. Det känns som en skojig historia att berätta för barnbarnen, säger Kerstin och ler.

"Vi känner oss som pionjärer"

Kerstin Halin och Lennart Jern är de första bosättarna på Pipers äng. - Det är fantastiskt att bo så här nära ekskogen, säger Kerstin.