"Vi är duktiga på sophantering"
Ingen ökad sopförbränning i planeras i Västervik.
Sopdebattörerna menar att avfallsstationerna blivit skräpiga tillhåll i samhället där många ställer ifrån sig sina sopor vid sidan om behållarna. I Västervik är det inte så, här är vi duktiga på att hålla rent kring avfallscontainrarna. Foto: MAGNUS GLANS
Foto:
- Att bränna glas och konservburkar är inte lämpligt i vårt värmeverk, berättar kommunens tekniske chef Per Allerth. Glas smälts ner och hamnar i askan och kan bli fyllnadsmaterial men det är en krånglig process att ta hand om. Metall kan vi få bort med hjälp av magnetavskiljare.
- Det bästa är att sortera bort detta innan det går till förbränning. Det viktigaste är att sortera så att allt som inte är brännbart är borta.
Åsikten att vi borde bränna även tidningar och kartonger delar inte Per Allerth:
- Miljövinsten är större om vi återvinner detta även om det är bra bränsle, tack vare att vi sparar träd.
I Västervik finns flera återvinningsstationer där vi kan lämna tidningar, kartonger, glas, hårda plastförpackningar och konservburkar. Tidningsinsamling har pågått i många år medan de övriga kategorierna tillkommit på senare år.
- I Västervik är vi duktiga på att återvinna glas. Vi lämnar in ungefär 16 kilo per person och år och det är lite mer än genomsnittet för kommunerna i Sverige, vet renhållningschefen Sven-Olof Fransson.
- Återvinningen av mjölkkartonger kan vara diskutabelt däremot. Det blir ju fel om man spolar vatten för att skölja ur dem, det är sämre än att låta de gå i soporna och brännas. Och lite mjölkrester gör inget i återvinningen.
Vi är också duktiga på att lämna elavfall till återvinning. Renhållningen i Västervik tar emot 5000 ton elavfall per vecka. Det är till exempel datorer, radio-, stereo- och tv-apparater, hårtorkar och allt möjligt annat med elektronik i.
Per Allerth berättar att man i framtiden ska arbeta för att återvinningen av hushållsavfall i allt större utsträckning ska kunna ske hemma och inte i återvinningsstationer.
- Vi har en bra sopsortering i Västervik nu men det ska bli bättre. Man ska inte behöva åka iväg för att slänga sina sopor.
- Sopåtervinningen är egentligen inte ett kommunalt ansvar utan ett producentansvar. Men kommunen har ansvar för insamlandet av hushållsavfall och därför tar vi hand om och vidarebefordrar det till återvinningsindustrierna, säger Sven-Olof Fransson.
I dag betalar producenten två öre per mjölkförpackning som ska bekosta återvinningen. Om återvinningen slopas och kommunerna skulle ta hand om avfallet menar Sven-Olof Fransson att ekonomin också måste läggas om.
- Det skulle kanske kunna vara billigare att bränna soporna än att återvinna men då krävs det andra beslut om det.
Han påpekar att debattartikeln är en partsinlaga från renhållningsindustrin inför regeringens kommande proposition i vår om den framtida avfallshanteringen.
- Inom renhållningsindustrin har man ju sett att det blivit svårare med lönsamheten.
FAKTA: Hushållssopor
Mängden hushållssopor i Sverige var 2001 3,9 miljoner ton.
Mängden har ökat med två procent per år den senaste tioårsperioden.
Hit gick soporna 2001:
* 29 procent materialåtervinning. (435000 ton förpackningar av kartong, metall, glas och plast, 547000 ton returpapper, 72000 metall, 81000 ton elektronik och vitvaror).
* 38 procent, förbränning för energiutvinning. Sker i dag på 24 platser. Utbyggnadsplaner finns med kraftig utbyggnad av kapaciteten fram till 2006.
* 10 procent, rötning och kompostering. (Slutprodukten vid rötning är biogas eller gödsel.)
* 22 procent deponerades.
* 0,5 procent utgjordes av så kallat farligt avfall. (TT)
Källa: Naturvårdsverket
Mängden hushållssopor i Sverige var 2001 3,9 miljoner ton.
Mängden har ökat med två procent per år den senaste tioårsperioden.
Hit gick soporna 2001:
* 29 procent materialåtervinning. (435000 ton förpackningar av kartong, metall, glas och plast, 547000 ton returpapper, 72000 metall, 81000 ton elektronik och vitvaror).
* 38 procent, förbränning för energiutvinning. Sker i dag på 24 platser. Utbyggnadsplaner finns med kraftig utbyggnad av kapaciteten fram till 2006.
* 10 procent, rötning och kompostering. (Slutprodukten vid rötning är biogas eller gödsel.)
* 22 procent deponerades.
* 0,5 procent utgjordes av så kallat farligt avfall. (TT)
Källa: Naturvårdsverket
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!