Vem får ersättning om du dör?

Det är arbetsmarknadens kollektivavtal som gör att de flesta som är anställda har ett försäkringsskydd som hjälper deras efterlevande om de avlider. De efterlevande får då en klumpsumma utbetalad via den avlidnes tjänstegrupplivförsäkring, TGL.
Försäkringsvillkoren regleras av kollektivavtalet och arbetsgivaren betalar in försäkringspremien. Det är alltså inget du som anställd ser på din lön.
- Många blandar ihop TGL med de frivilliga gruppförsäkringar som man kan teckna via till exempel sitt jobb. Men de kostar extra och man får avdrag från lönen, så är det inte med en kollektivavtalad TGL, säger Eva Adolphson, pensionsekonom på tjänstepensionsföretaget Alecta.

Det så kallade grundbeloppet i tjänstegrupplivförsäkringen ger en inkomstskattefri ersättning på sex prisbasbelopp, 241 800 kronor år 2007, vid dödsfall före 55 års ålder. Men det är inte alla efterlevande som har rätt till pengarna - och det är här det krånglar till sig. Olika personer får ersättningen vid dödsfall beroende på vilken yrkesgrupp den avlidne hörde till.
Är du till exempel privatanställd tjänsteman så får din sambo inga pengar om du inte har talat om i förväg att han eller hon ska ha det. Du måste ha fyllt i och undertecknat ett förmånstagarförordnande och ha skickat det till det försäkringsbolag som tar hand om försäkringen. Byter du sambo gäller det också att ändra förmånstagare i försäkringen - om du inte vill att din gamla sambo, istället för den nya, ska få pengar när du dör, vill säga.

Är du däremot privatanställd arbetare eller offentliganställd så kan din sambo få pengar utan att något förmånstagarförordnade är skrivet.
Arbetsmarknadens parter har alltså förhandlat fram olika regler för de olika avtalsområdena och de kan vara minst sagt förvirrande.
- Likartade regler borde gälla på hela arbetsmarknaden. Eftersom många människor inte har klart för sig hur det fungerar så finns det stor risk för att pengarna kan gå till fel person, säger Eva Adolphson.
I tabellen härunder ser du vem som ärver vem och i vilken turordning i de olika avtalsområdena. Make eller registrerad partner har i alla avtal första arvsrätt.

I privattjänstemännens TGL går det också att skriva ett förmånstagarförordnande om man vill att den automatiska turordningen ska ändras. Också andra än de som nämns i standardförmånstagarförordnandet kan då sättas in i privattjänstemännens TGL. Är du till exempel ensamstående är det bra. Då kan du välja exempelvis ett syskonbarn eller någon annan valfri person som förmånstagare.
Lika enkelt är det dessvärre inte för privatanställda arbetare och offentliganställda som saknar make, sambo eller barn. De ställs inför ett riktigt Moment 22. Om de ska kunna styra försäkringspengarna till någon annan än make, sambo eller barn måste de ha just make, sambo eller barn i livet.

Vem får ersättning om du dör?

Nästan alla anställda har en försäkring som ger en klumpsumma till de efterlevande i händelse av dödsfall. Vilka efterlevande som får pengarna är däremot inte självklart - sambor bör se upp.