Även om alla 18-åringar i teorin omfattas av värnplikt och på så vis kan kallas till mönstring, så är det inte ofta som den som verkligen inte vill genomföra lumpen i dag tvingas till det. Henrik lockades till utbildningen för att han såg det som en chans utmana sig själv och kunna bidra till Sveriges säkerhet.
– Det var ganska solklart att jag skulle göra det, att mönstra. Det känns som någonting man gör, berättar Henrik.
Plikt- och prövningsverket placerade honom på amfibieregementet i Göteborg. Henrik ingår i den rad av årskullar som sedan återstarten av värnplikten 2017 rycker in för militär grundutbildning, eller lumpen som det oftast kallas i folkmun.
– Första veckorna var allt utmanande. Bara saken i sig att befinna sig där, att du inte var hemma längre.
Han erbjöds placeringen som gruppbefäl efter godkänd mönstring. Vid Älvsborg, Göteborg, ryckte han in i juli 2022. Just ledarskapsaspekten inom militären är något som Henrik upplever som extra roligt . Henriks roll som gruppbefäl handlar i korthet om att leda en grupp som har olika funktioner, i stressade och pressade situationer.
Henriks ledarskapsförmågor från att ha varit lagkapten i hockey och tidigare arbetat som bartender sågs som meriterande för att kunna utbildas till gruppbefäl.
– Vi jobbar mycket med syften, och om alla i gruppen vet om syftet ska de kunna lösa uppgiften utan mig. Man sitter på ganska nischade kunskaper.
Tillit är A och O inom gruppen menar Henrik, och han vet att om grabbarna i hans grupp springer iväg för att lösa en uppgift så kan de göra det utan honom.
– De är självgående och kan sina grejer bättre än mig.
Du nämner "grabbarna", är det mycket killar?
– Det är mer killar till antalet. I vår pluton är vi bara killar, i vårt skyttekompani har vi två tjejer. På förmed (Försvarsmedicincentrum red:anm) är det mer tjejer.
Amfibieregementet, amf4, där Henrik genomför sin värnplikt lyder under marinen. Den svenska Försvarsmakten är i sig uppdelade i fyra olika undergrenar bestående av armén, flygvapnet, hemvärnet och marinen.
Upplever du Försvarsmakten som maskulin?
– Jag vet inte vad maskulint skulle vara i den bemärkelsen. Utbildningen är väldigt fysisk, vi bär tungt och vi springer mycket. Det klarar tjejer också av.
Under utbildningen stegras de fysiska inslagen.
– I början joggar man i vanliga träningskläder och skor. Sen får man börja löpa med kängor och därefter med packning.
Henriks bakgrund inom hockey gav honom en fysisk fördel inför mönstringen. Han menar dock att man inte behöver vara supervältränad för att genomföra lumpen, och att olika befattningar är olika fysiskt utmanande.
Han poängterar att man inte ska undvika utbildningen bara för att man är tjej, eller att tjejer på något vis skulle prestera sämre inom försvaret.
Senaste åren har flera fall av sexuella trakasserier uppmärksammats från de militära grundutbildningarna. Henrik upplever inte att han utsatts för något sådant och uttrycker att man inom utbildningen jobbar mycket med reflektion och samtal.
– Varje fredag har vi något som kallas för plutonens timme där tanken är att man ska kunna prata om hur man mår utan att befäl finns närvarande. Sedan finns det en förtroendevald som kan föra vidare både positiva och negativa aspekter.
I dagsläget har Henrik halva sin militära grundutbildning kvar. "Hade du frågat mig för ett år sedan om jag skulle vilja fortsätta i det militära efter utbildningen hade du fått ett nej som svar. I dag är det inte lika självklart", svarar Henrik. Han poängterar dock att vill ta framtiden lite som den kommer.
Varför ska man genomföra militärutbildning?
– Det är viktigt, kul och lärorikt.
Det viktiga går i Henriks mening att dela upp. Dels är det viktigt för en själv, att testa sina gränser. Dels är det viktigt för Sverige då utbildningen följs av ett långtgående ansvar.
– Efter lumpen blir du krigsplacerad och då har du ett stort ansvar om kriget kommer.
Hur känns det att vara krigsplacerad?
– Man tänker inte så mycket på det direkt. Jag har fått en otroligt bra utbildning än så länge. Så jag går inte och är rädd för det varje dag.
Krigsplaceringen regleras enligt totalförsvarsplikten och innebär bland annat att den som genomfört sin värnplikt har särskilda krigsplaceringsorder som behöver följas vid höjd beredskap eller mobilisering.
Värnplikten kritiseras från vissa håll eftersom den tvingar ungdomar till en utbildning där man tränas i att ta andras liv. Henrik menar att detta inte hymlas med under utbildningen.
– De skrämmer inte direkt upp oss men man vet varför man är där.
Växer man som person av att genomföra lumpen?
– Jo absolut. Jag kanske inte går upp 05:30 varje dag på fritiden. Men man växer i sin roll när man är där, ser detaljer och lär sig att ta ansvar.
Som en del av marinens amfibieregemente utbildas Henrik till strid i miljöer inte helt olik kustremsan i hemstaden Västervik. Han berättar dock att västkusten har annorlunda terräng och överlag är mer klippig.