"Det har funnits en vilja att jobba med digitalisering i skolan, men det har inte funnits resurser och någon plan för hur man ska göra." Det säger Italo Masiello som leder forskningsprojektet som syftar till att elevernas skolresultat ska bli bättre. Här i samspråk med läraren Helene Hallebjörk.
I klassrummet sitter ett gäng sjätteklassare med datorer framför sig. De är tysta och koncentrerade och läser en text på dataskärmarna.
Längst fram i klassrummet sitter läraren Helene Hallebjörk, också med en dator framför sig.
Helene är inte ensam vuxen i klassrummet. På en bänk sitter forskaren Italo Masiello. Det är han som leder forskningsprojektet som Skogshagaskolan deltar i. Just i dag är han på plats för att observera hur lektionerna går till.
Det gjorde han för ett år sedan också och nu är han tillbaka för att se vad som har hänt sen sist.
– Vi kompetensutvecklar lärarna för att kunna göra skillnad för barnen, säger Italo som för noggranna anteckningar i ett rutat A4-block medan han observerar vad som händer i klassrummet.
Skogshagaskolan är den enda skolan i Västerviks kommun som är med i forskningsprojektet Utbildningsteknologi i grundskolan. Det är ett väldigt praktiskt projekt med många möten och workshops.
Främsta syftet är att elevernas skolresultat ska bli bättre.
– Sveriges kommuner har fått en massa pengar från regeringen för att kunna köpa in digital utrustning, men det har inte ställts några krav på kompetens, säger Andreas Wiklund som är rektor på Skogshagaskolan och fortsätter.
– Vi behöver göra insatser för att stötta upp lärare så att de får lära sig att använda digital teknik på ett adekvat och effektivt sätt. Den digitala tekniken behöver bli en naturlig del av undervisningen och det behöver de lära sig.
"Det är ungefär som om vi skulle vara i början av järnåldern. Vi har tillgång till den digitala tekniken, men vet inte vad vi ska göra med den." Det säger Skogshagaskolans rektor Andreas Wiklund.
Det är vanligt att den digitala utrustningen inte används på ett optimalt sätt, menar Andreas Wiklund, och det är just det som Skogshagaskolans pedagoger får hjälp av forskarna att bli bättre på.
Med hjälp av digitala läromedel kan forskarna samla in samt analysera och visualisera data, som lärarna sedan får ta del av.
– Lärarna kan se hur eleverna utvecklas. Det blir också lättare för lärarna att se om de behöver anpassa undervisningen för vissa elever, eller kanske för hela klasser, säger forskaren Italo Masiello som arbetar på Linnéuniversitetet.
Tyra Larsson och Shokri Artoshi hjälps åt. I bakgrunden syns forskaren Italo Masiello som observerar undervisningen. Linnéuniversitetet, kommunerna Västervik, Nybro, Växjö och Mönsterås samt läromedelsföretag deltar i forskningsprojektet.
Skogshagaskolan har varit med i forskningsprojektet i ett år. Exakt hur länge det kommer att hålla på är inte klart.
– Det beror på, säger skolans rektor Andreas Wiklund.
– Det här forskningsprojektet är inte bara en kort insats utan en process som pågår i flera år. Projektet handlar väldigt mycket om att göra skillnad i skolan. Forskarna får bra saker att hända ute i verksamheten som hjälper lärarna att komma vidare.
Skogshagaskolan har utökat personalstyrkan under året som forskningsprojektet pågått och en av skolans pedagoger jobbar 20 procent med projektet.
– Det här kräver energi från lärarna, men samtidigt utvecklas de, säger rektorn.
Melanie Szabo, Maiia Makhmud och Novali Vuorisalo är djupt koncentrerade. De berättar att de har använt datorer i skolan sen de gick i trean.
I klassrummet sitter sjätteklassarna och svarar på frågor.
Hur tycker är det att jobba med datorer i skolan?
– Det är bra om man skriver en text, för då är det lätt att sudda och lägga till något. Det är svårare på ett papper, säger eleven Maiia Makhmud.
Maiias lärare Helene Hallebjörk ser många fördelar med den digitala tekniken och lyfter vikten av att ha ett smörgårdsbord av digitala läromedel på samma sätt som man har ett stort utbud av läroböcker för att på så sätt kunna anpassa nivåer och innehåll till enskilda elevers behov.
Vad tycker du om att delta i forskningsprojektet, Helene?
– Det är jätteintressant att ha det här samarbetet med forskarna. Det gör att vi kan hitta vägar som underlättar för oss lärare. Jag önskar att vi kommer att kunna utveckla ett material som kan användas i skolorna framöver, säger Helene Hallebjörk.
Helene Hallebjörk ser många fördelar med den digitala tekniken.
Under dagen på Skogshagaskolan besöker Italo Masiello flera lektioner och han passar på att prata med både lärare och elever.
– De flesta lärare har ganska bra koll och de är också villiga att integrera det digitala i undervisningen. Sen finns det också de som är lite mer restriktiva och tycker det är bättre med papper och penna. Det var samma sak med eleverna, vissa tycker att det är kul att jobba digitalt och andra inte.
Hur kommer ni jobba vidare på Skogshagaskolan?
– Vi kommer att fortsätta med workshops men inte varje vecka som vi har gjort hittills och så kommer vi att lära lärarna att tolka data som de samlar in om eleverna, säger Italo.
Läraren Helene Hallebjörk tycker att det är jätteintressant att delta i forskningsprojektet. Här i samspråk med forskningsledaren Italo Masiello.
Hur kan andra skolor i Västerviks kommun få ta del av det ni gör på Skogshagaskolan?
– Om det finns en vilja från skolor och kommuner så kan vi göra samma sak på fler skolor, säger Italo Masiello.
Helene Hallebjörk undervisar Skogshagaskolans sjätteklassare i svenska.
Andreas Wiklund är rektor på Skogshagaskolan. Han berättar att personalstyrkan har utökats under den tid som forskningsprojektet pågått och att en lärare arbetar 20 procent med projektet.
Eleverna Melanie Szabo och Tyra Larsson går i sjätteklass. De har använt datorer i skolan sen de gick i trean.
Forskningsledaren Italo Masiello är på plats för att observera undervisningen. Läraren Helene Hallebjörk hjälper Novali Vuorisalo, Melanie Szabo och Maiia Makhmud.