Följden av tingsrättsdomen var att polisen förlorade sin anställning. Polismannen överklagade och yrkade att bli frikänd – och därmed få tillbaka sitt jobb. Polismannen ville också slippa skadeståndet på 5000 kronor till brottsoffret.
Händelsen rörde ett pågående personrån före jul 2020, på en annan ort i landet.
På polismannens begäran har hovrätten hållit två kompletterande förhör. Ett med en dåvarande poliskollega vars trovärdighet den dömde särskilt ifrågasatt, och ett med en nuvarande kollega.
Dessa förhör gör dock inte att hovrätten drar andra slutsatser än tingsrätten.
"Det innebär att även hovrätten anser det genom (vittnets) uppgifter vara bevisat att (polisen) uppsåtligen utdelat NN två knytnävsslag som träffade denne i ansiktet och att slagen medförde smärta och sårskada på det sätt som åklagaren har påstått", skriver de i domen.
Den misstänkte rånaren hävdade att han inte var särskilt motsträvig. Polismannen gav en betydligt mer dramatisk bild där rånaren tog tag i dennes krage, och där polismannen blev orolig för att rånaren skulle komma över hans tjänstevapen.
Polismannen hävdade därför rätt till nödvärn, eller i alla fall att han trodde sig behöva agera.
Hovrätten anser inte att så var fallet, och går på tingsrättens linje. Enda skillnaden är att de skärper skadeståndet till 7000 kronor. Kränkningen bedöms vara extra allvarlig eftersom den utförts av en polis.