Västerviksläkare anmäls
"Han dröjde för länge med att ta bort fars tumör under ögat."
Hon anser att läkaren inte tog hennes 85-årige fars knöl under vänstra ögat på allvar.
Den tumör som redan vid en första undersökning den 23 oktober 2003 konstaterades vara en hudförändring opererades inte bort förrän den 5 april i år.
- Då tvingades man tömma hela ögonhålan på dess innehåll, eftersom tumören hade tryckt sönder det öga pappa hade bäst syn på, skriver dottern i sin anmälan till HSAN.
I september 2003 vände sig den 85-årige mannen till Västerviks sjukhus, eftersom han hade en liten knöl under vänster öga.
Han fick en tid den 23 oktober, då en erfaren läkare genast ställde diagnosen "hudförändring i det nedersta ögonlocket". Mannen kallades till ytterligare en undersökning den 18 november, då även en röntgenundersökning gjordes.
Den 9 december fick mannen ett brev från sjukhuset, daterat redan den 25 november.
Där berättades att han hade en hudförändring i ögonlocket som trycker mot ögongloben.
Vid en ny undersökning den 22 december kontrollerades ögats rörlighet. Mannen kallades därefter till ett nytt besök den 23 januari, då cellprover togs.
I ett brev från ansvarig läkare, daterat den 2 februari, fick 85-åringen först den 16 februari beskedet att han hade en långsamt växande tumör som kallas för basaliom.
Remiss skickades till plastikkirurgiska kliniken i Linköping, för bedömning av på vilket sätt man lämpligast skulle åtgärda tumören i det vänstra nedre ögonlocket.
85-åringen undersöktes i Linköping den 26 februari och opererades där den 5 april.
- Varken min far eller vi anhöriga kan förstå varför det tog så lång tid att medicinskt bestämma vad hudförändringen var.
Under hösten växte knölen och besvärade den gamle mannen allt mer.
- Julen passerade i oro. Knölen bara växte, det värkte i ögat och knölen tryckte på ögat så att det pekade uppåt. Pappa såg dubbelt och försökte täcka över ögat.
Den läkare i Linköping som utförde operationen har för mannens anhöriga i efterhand bekräftat att tumören hade växt mellan röntgenundersökningen i november i Västervik och i februari i Linköping.
Linköpingsläkaren kan inte säga vid vilken tidpunkt man hade kunnat rädda ögat, men fastslår att det är progressen (tillväxten) av tumören som lett till att allt fick tas bort.
- Det faktum att läkaren underlät att genast agera fick konsekvensen att min fars ögonhåla fick tömmas på sitt innehåll sex månader senare, hävdar dottern som med sin anmälan vill ha utrett och bekräftat att utgången kunnat undvikas, samt påtala att undersökningsrutinerna för små knölar på ögonlocket bör ändras.
Så jobbar vi med nyheter