Pengarna tog killen ut vid Coop på Allén, och lämnade sedan över dem till sin "uppdragsgivare". Denne person väljer han dock att hålla hemlig, av rädsla för vad han kan tänkas göra.
Det var i höstas som killen blev kontaktad av en bekant via Snapchat. Han ombads ta emot en swishöverföring, och sedan ta ut pengen i en bankomat.
Tre timmar senare var brottet fullbordat, och en kvinna i norra Sverige hade förlorat 24 000 kronor.
10 000 av dessa överfördes till Västervikskillen. Sedan gav han pengarna till sin bekant, som han inte vill namnge. För besväret får han 500 kronor.
Västervikskillen medger i förhör vad han gjort, men förnekar brott eftersom han inte visste att det var brottsligt.
Kammaråklagare Emma Olsson åtalade honom för penningtvättsbrott, men lade till en alternativ rubricering: penningtvättsförseelse. Det är också den linjen som rätten nu väljer.
"Tingsrätten anser att utredningen i målet inte ger tillräckligt stöd för slutsatsen att NN skulle ha agerat med sådant uppsåt som krävs för ansvar för penningtvättsbrott. Däremot finner tingsrätten att omständigheterna har varit sådana att han haft skälig anledning att anta att pengarna som sattes in på hans bankkonto härrörde från brott eller brottslig verksamhet".
Påföljden blir 30 dagsböter. Han ska dessutom betala tillbaka 10 000 till kvinnan i norra Sverige, plus ränta, och betala 800 kronor till Brottsofferfonden.
Vem är då hjärnan bakom just detta brottsupplägg? Det vet vi inte. Men 14000 kronor av de som kvinnan förlorade gick till ett Paypalkonto som verkar ha koppling till en 24-årig man i Skåne.
Som vi berättat tidigare är killen att beteckna som en "målvakt", och som en liten spelare i ett större brottsupplägg. I många fall är det också just målvakterna som rättssystemet kommer åt, medan hjärnorna bakom brotten går fria. I samband med åtalet pratade vi med kammaråklagare Emma Olsson för att höra om det finns några andra parallella processer på gång, åtal mot fler inblandade.
Men så var inte fallet. Vi var också nyfikna på vem den här "uppdragsgivaren" är, "rekryteraren" som kontaktat killen på Snapchat och sedan också tagit emot pengarna. Han kan förvisso vara den som också ringt kvinnan i norra Sverige, men i många fall är nätet av bedragare större än så.
Emma Olsson ville dock inte berätta något om det spåret. Det enda hon ville göra offentligt är det som finns med i polisens förundersökningsprotokoll, och där står bara Västervikskillens kortfattade ord.
Av rädsla för personen säger han praktiskt taget ingenting.
Av de 10000 kronorna tog han själv ut 3000. Ytterligare 7000 swishade han över till en vän, som tog ut dem och gav till honom. Sedan fick "uppdragsgivaren" hela beloppet.
Informationskampanjerna gällande telefonbedrägerier är många, både från banker och polis. Vi har också skrivit mycket om detta det senaste halvåret i Västervik.