Samtidigt som kvinnan drev ett eget företag ryckte hon in i ett annat företag i kommunen. Där fick hon en förtroendeställning med inflytande för företagets ekonomi.
När hon slutade var vd:n inte nöjd. Man hittade ett antal fall där kvinnan verkade ha tagit kostnader som skulle ha legat på hennes eget företag. Bland annat hade varor beställts där leveransadressen sattes till kvinnans eget bolag. Hon anklagades även för att ha försökt att få ut mer i lön än vad hon hade rätt till.
Kvinnan själv erkänner att hon står bakom de kritiska transaktionerna, samtidigt beskriver hon en stressig arbetssituation. Hon fick ett stort ansvar när företaget tog på sig en helt ny verksamhet. Rutiner fanns inte på plats, utan inställningen var att hon som anställd skulle lösa problemen när de dök upp.
Det ledde enligt henne fram till misstag.
Tingsrätten anser att hon mycket väl kan ha haft en stressig situation, men ifrågasätter ändå om de oriktiga transaktionerna skett av misstag. Rätten hänvisar dels till kvinnans erfarenhet, dels till arbetsgivarens vittnesmål. Företaget hon arbetat åt har hävdat att kvinnan ändrat uppgifter för att utbetalningar skulle göras från bolagets ekonomisystem.
Man ifrågasatte också om kvinnan jobbat så mycket åt företaget som hon själv påstod.
I sju fall av åtta fälls hon, och döms dels till 40 dagsböter, dels till att betala 91 093 kronor i skadestånd till Västerviksföretaget.