Totalt döms företaget att betala ett skadestånd på 115 000 kronor, samt 444 562 kronor i ersättning för kvinnans rättegångskostnader.
Uppgifterna om hur kvinnan anställdes, och vad som ledde fram till att hon sades upp skiljer sig stort mellan företaget och kvinnan.
Under två dagar har fallet avhandlats i Kalmar tingsrätt, med flera tidigare anställda i Västerviksföretaget som vittnen.
Kvinnan och hennes fackförbund menar att hon var tillsvidareanställd. Om hon skulle ha sagts upp borde det ha skett enligt gängse regler med en uppsägning minst två veckor i förväg.
Företaget å sin sida menar att hon var intermittent anställd, det vill säga hoppade in efter behov. Då är egentligen ingen uppsägning alls nödvändig.
Historien började för några år sedan med att kvinnan gjorde inhopp i företaget. Kvinnan säger själv att till slut kommer företagets vd fram till henne och erbjuder henne ett stadigvarande jobb. Det görs en muntlig överenskommelse.
Som hon uppfattar det är det en tillsvidareanställning med 40-timmars arbetsvecka. Det är så hon arbetar framöver. Det ansvarsområde hon fått är inget som hon tror kan skötas av en inhoppare, utan det bygger på att hon finns på plats dagligen.
I våras började det gnissla mellan henne och vd:n. Efter att ha anklagat vd:n för ett olämpligt uppträdande känner hon att attityden från både honom och ytterligare en ledande person i företaget blir annorlunda.
Situationen eskalerar under sommaren och när hon kommer till jobbet en dag fungerar inte hennes inloggning. Senare får hon en skriftlig uppsägning.
Företaget å sin sida uppger att det aldrig har funnits någon fast anställning. Överenskommelsen har varit att hon arbetat efter behov och egen förmåga. I rätten uppger man att uppsägningen inte alls har någon personlig grund. Företaget har drabbats av följdverkningar av pandemin med försenade och uteblivna leveranser. Det fanns helt enkelt en arbetsbrist.
Under rättegången har fyra tidigare anställda vittnat till förmån för kvinnan. En av dem har tidigare fått en ersättning på 120 000 kronor efter att ha sagts upp. Då gjorde bolaget och den anställde upp i godo. En annan anställd sade upp sig själv på uppmaning av arbetsgivaren. När han frågade varför arbetsgivaren ville bli av med honom fick han svaret: "Det vill du inte veta."
Rätten valde att gå på kvinnans linje av flera skäl:
• Man konstaterar att kvinnan jobbat löpande mellan december 2020 och juli 2021. Det tyder på en tillsvidareanställning. Rätten skriver att företaget inte bevisat motsatsen.
• Flera vittnen beskriver hur starten på det som lett fram till deras uppsägningar varit när de fört obekväma saker på tal. En ville ha höjd lön, en annan ville diskutera en stressig arbetssituation. Det kan tyda på att kvinnans kritik av vd:n spelat in för uppsägningen.
När det gäller arbetsbrist så skriver rätten att företaget inte utredde om det fanns andra arbetsuppgifter i företaget som kvinnan kunde utföra. Dessutom anställde företaget två personer kort efter att kvinnan sagts upp.
Rätten kommer fram till att kvinnan varit tillsvidareanställd, och att hon sagts upp från anställningen utan saklig grund.
Stellan Johnsson som är ombudsman på kvinnans fackförbund är nöjd med domen:
– Vi vann på alla punkter.
Bolagets vd skriver i ett mejl att deras advokat bedömer att rätten gjort en felaktig bedömning, och därför kommer man att överklaga domen.