Videon är inte längre tillgänglig
Fredrik Skogh samt bröderna Rickard och Ingemar Lundgren är professionella vrakletare. De brukar leta efter sjunkna skepp. I Gamlebys dricksvattentäkt Rummen gällde det istället vraket efter ett stridsflygplan som störtade och slogs sönder mot vattenytan för knappt 60 år sedan.
Det märks att dykarlaget är taggat inför uppgiften. De är övertygade om att hitta någonting eftersom de vet ungefär var de ska leta. Och visst hittar de massor av delar från den Flygande tunnan - bland annat vrakdelar som är märkta så att det inte råder något tvivel om att det verkligen är stridsflygplanet som de hittat.
På 70-talet dök Åke Blomstrand, Tyllinge på vraket och han har lämnat några referenspunkter. En annan amatördykare, Michael Svensson, Överum, uppväxt i Sothem intill Rummen, finns med och guidar dykarlaget. Han har ordnat två båtar som dignar under all utrustning.
Michael Svensson har två enslinjer att utgå ifrån när han visar stället där han själv dykt och sett rester av flygplanet för 20 år sedan.
- Här är det, säger Michael Svensson efter att ha kollat enslinjerna en gång till.
Dykarna går försiktigt ner till botten med ett ankare som håller en boj på plats. De vill inte släppa ner ankaret på grund av risken att bottensediment ska virvla upp och förstöra sikten.
- Sikten är relativt god, säger Rickard Lundgren och berättar att de ser cirka två meter och det är bra i en sötvattensjö med den här typen av botten. Men det betyder att de skulle kunna simma förbi och missa intressanta fynd på bara någon meters avstånd.
De tre dykarna försvinner i djupet och fäster en tunn lina i ankaret. De greppar linan på fem sex meters avstånd, mellan varandra, och så simmar de runt och för den sträckta linan mellan sig. Förhoppningen är att den ska haka tag i en vrakdel. Dykarna ligger bara någon decimeter ovanför botten och de har lampor med sig. Med simfötterna vinklade uppåt ytan undviker de att bottenslammet grumlar sikten och de kan söka av botten med det som Rickard Lundgren kallar relativt god sikt.
Uppe i båtarna blir det en lång väntan i ur och skur. Bubblor som kommer upp till ytan avslöjar dykarnas positioner.
Så plötsligt bryts vattenytan av en lång, röd ballong som skjuter upp med väldig fart. Jubel utbryter i båtarna. Dykarna har hittat någonting som de markerat, Michael Svenssons enslinjer var korrekta!
Bubblorna tilltar och så kommer de tre upp och berättar om vrakdelar som de sett. Metalldelar som tydligt har hört hemma på flygplanet.
De dyker igen och igen.
- Vi har hittat en linje på botten som flygplanet måste ha följt. Men vrakdelarna är utspridda på ett område av många hundra meter. Några stora metallkonstruktioner, delar av vinge och balkar har vi sett och det ska vi gå ner och fotografera och filma.
På bilderna de tar syns många vrakrester, bland annat från en vinge och så beviset på att det verkligen är resterna av en J 29 - en lådliknande apparat med sladdar som är märkt med Saabs typiska logotyp och där det står "fällmekanism" och ett antal siffror. Det är en mekanism som använts för att göra sig av med extra bensintankar som hängde under flygplanskroppen.
Vrakletningen har varit framgångsrikt, men helt nöjda är inte dykarlaget.
- Enligt uppgift från Åke Blomstrand ska den stora motorn finnas här nere och den hade vi gärna hittat.