Andreas Billtorp (M), andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden, anser att pengarna borde följa med varje elev, oavsett årskurs och huvudman.
Under innevarande år har regeringen beslutat att förstärka det statliga stödet till skolväsendet med 1,4 miljarder kronor. Syftet med den extra pengen är att försöka minska de negativa effekterna på elevers kunskapsutveckling och hälsa till följd av pandemin.
För Västerviks del handlar det om drygt 4,4 miljoner kronor som ska fördelas där behovet är som störst.
Och enligt barn- och utbildningsförvaltningens bedömning gör pengarna bäst nytta i årskurs F-3 och gymnasieskolan.
Insatser behövs så tidigt som möjligt, menar barn- och utbildningschef Magnus Bengtsson:
– Det har bland annat att göra med att det varit svårare att kompensera med fjärrundervisning för de yngsta skolbarnen. Här har det inte varit möjligt med digitala lösningar alls.
Gymnasieeleverna å sin sida har däremot till övervägande del haft fjärrundervisning under pandemin.
– Det har varit många moment som inte kunnat genomföras på grund av det, säger Marcus Fridlund (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Andreas Billtorp (M) påpekar att man inte varit enig i nämnden när det kommer till fördelningen.
– Vi motsätter oss inte en satsning på grundskolans yngsta elever. Däremot yrkade vi på att pengarna skulle följa med varje elev, oavsett årskurs och huvudman, precis som under 2021.
Marcus Fridlund (S) igen:
– Vi litar på rektorernas analys och anser inte att det här är någon huvudmannafråga.
"Det är svårt för oss att göra någon annan bedömning än den som gjorts ute i verksamheterna", sade Annette Torstensson (C) när nämndkollegan Andreas Billtorp (M) uttryckte förvåning över Centerns linje gällande fördelningen av "Skolmiljarden".